#11 Stay (Maraton)

Ur Nialls Perspektiv:

Jag tittar på Linns glada ansikte medans vi går mot matsalen vi skrattar och snackar om allt mellan himmel och jord. Linn är värkligen en grymt trevlig tjej jag förstå varför Harry och dom hänger med henne så som hon är. Jag bara älskar hennes humor den är så sjukt bäst och hennes skratt får mina knän att vika sig. Jag vet inte vad det är med mig men jag känner mig som Niall den vanliga killen som jag var innan jag börja vara med dom populära. Jag hade nästan glömt hur det var att vara sig själv.
Vi ställer oss vid maten och plockar på oss allt möjligt och jag känner allas blickar som är riktade mot mig och Linn jag försöker undvika dom för dom har värkligen inget med mig och Linn att göra.
-"Titta vad lite mat du tar da"Säger Linn och skrattar lite åt mitt berg med mat som jag har på talriken men hon säger inga elaka kommentarer som får mig att känna mig fet och hon ger mig inga konstiga blickar utan hon säger det som ett litet skämt som om det var det vanligaste i världen att killar äter så här mycket.
-"Niall"Säger en ljus irriterande röst som jag hälst av allt inte vill höra just nu jag vill inte titta upp i hennes ögon jag vill inte se på henne men jag tittar ändå upp. Hon trycker sina sminkade fake läppar mot mina och jag gör inget mer än att sitta där.
-"Vi ses i mitt rum om 10 minuter"Säger hon i ett försök att låta flörtig men jag tycker det bara låter grötigt och äckligt i gemförelse med den rösten som Linn har.... Varför genför jag Madde med Linn?
-"Jag tror El och Perrie saknar mig vi ses i morgon på lektionen" Säger Linn snabbt innan hon reser sig upp och jag kollar desperat efter henne jag vill inte att hon ska gå jag mår bra i hennes sällskap.
-"Varför gjorde du så där?"Frågar jag Madde argt jag vill inte ha hene tillbaka och jag vill inte kyssa hennes äckliga läppar igen jag vill inte vara tillsammans med en baribe mer jag vill ha en person som gillar mig för den jag är och inte försöker ändra mig någon som Linn kanske.
-"Du vet att du inte kan klara dig utan mig och Niall du vet väl att det alltid kommer vara vi"Säger Madde med sin ljusa falska röst som nästan går upp i flaset. Jag tittar upp på henne och ser in i dom översminkade ögonen, Hon snurrar en hårslinga runt ena fingret och det stör jag mig så sjukt mycket... Tänk att jag tyckte det där var sexigt förut det är ju bara dumt fy fan det ser ju bara tillgjort ut... Me igentligen vad är det mig som har fått mig att inse allt det här jag har aldrig sett allt det där med Madde tidigare vad är det för fel på mig varför vill jag inte ha den mest eftertraktade tjejen på skolan mer?

 

 

Ur Linns perspekiv:


Jag vet inte varför men jag blev så illa till mots av att se Niall och Madde kyssas. Jag skyndar mig ut ur matsalen utan att kanppt rört min mat jag tappade liksom matlusten när jag såg den där Barbien kyssa Niall. Jag slår upp dörren till mitt, Perries och Eleanors rum och mäker att ingen av dom är hemma. Jag lägger mig ner på sängen och låter tårarna rinna jag vet inte varför jag gråter det var något som gjorde så ont att se Niall kyssa Madde. 

Hela mitt hjärta kändes som om det gick i tusen bitar och liksom jag har inte känt Niall så länge.

---------------------------------------------------------------------------------

Där är kapitel 11 känner mig grym på det här jag börjar ju få till lite så kallat flyt :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback