#14 Stay! (Maraton)

Niall och jag går sakta genom dom tomma koridorerna. Jag skulle tyckte det var kusligt om jag inte var så inne i vad Niall sa till mig.
-"Linn när jag var med dig så kände jag mig som en vanlig kille samma kille som jag var innan jag börja hänga med Madde och dom och det kändes så bra"Säger Niall och tittar på mig.
-"Du vill vara den killen du saknar ditt gamla jag Niall"Säger jag och känner mig som värsta psykologen.
-"Men jag kan inte gå tillbaka till det nu"Säger han och jag ler lite.
-"Klart du kan"Säger jag och han tittar oförstående på mig.
-"Du kan alltid gå i en anan riktning"Säger jag och han ler lite mot mig.
Jag kramar om honom snabbt och springer bort till våran dörr.
 
Ur Nialls Perspektiv:

Jag står kvar jag var inte alls berädd på att hon skulle sprinnga i väg så där.
Jag tänker igenom det hon sagt och det är sant jag kan vara precis vem jag vill bara jag tar en annan riktning och det är precis det jag tänker göra.... Senare eller kanske i morgon det får vi se.
Jag går sakta tillbaka till mitt rum och tänker väldigt mycket på Linns leende.
-"Niall vart har du vart?"Frågar .... HARRY?!
-"Jag var ute och nu har jag tänkt jag vill be om ursäkt för du vet det där jag gjorde mot dig det var värkligen elakt"Säger jag och Harry ler.
-"Du snacka med Linn eller hur och nu vill du komma tillbaka till oss för att du saknar att vara dig själv"Säger han och tittar på mig.
-"Hur visste du?"Frågar jag.
-"Det gjorde jag inte jag bara chansa"Svarar han och skrattar.
-"Niall du får alltid komma tillbaka till oss du kommer alltid vara våran irlänska kille så kom igen släpp ditt lilla liv som popis och häng med oss ta med dig Liam också ni får alltid komma tillbaka"Säger Harry och jag ler stort innan jag slänger mig runt halsen på han och kramar om honom hårt.
Vi går och lägger oss och jag har ett stort leende på läpparna nu ska jag bara dumpa Madde så är jag tillbaka till det normala...... Hoppas jag!
 
Jag vaknar nästa morgon och klär på mig snabbt.När jag är klar med det går jag bort mot tjejernas korridoer för att snacka med Madde det är dags att få ett slut på allt och låta allt gå tillbaka till det normala.
-"Niall"Säger Madde glatt när hon öppnar dörren.
-"Jag Madde jag måste göra slut med dig för jagjag vill inte vara tillsammans med dig"Säger jag och stammar på mina ställen och hon stännger dörren framför ögonen på mig och jag känner lättnad liksom det var det minsta hon kunde göra mot mig hon kunde göra vad fan som helst annars.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag sover ganska länge märker jag men nu ska jag börja skriva igen :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback