Louis tittar på mig innan han tar min hand och låser upp dörren. Vi går genom den vanligt viss tråkiga korridoren men med Louis hand i min blir allt så mycket bättre.
-"Du måste sova"Säger Louis och bäddar ner mig i sängen.
-" Jag vill inte sova när du är här"Säger jag och Louis vänder sig om.
-"Vart ska du?"Frågar jag och Louis vänder sig mot mig.
-"Om du inte kan sova med mig här så måste jag gå för du måste verkligen sova"säger han och ler ett sånt där underbart Louis leende som bara Louis kan le.
-"Snälla gå inte Louis jag lovar att sova bara du inte går jag vill i alla fall veta att jag spenderat min sista natt med någon jag gillar och inte själv"säger jag och ska jag vara ärlig fattade jag inte själv att jag sa det där. Louis tittar allvarligt på mig innan hon kommer fram och tar min hand.
-"Säg inte så du kommer klara dig fint och vi kommer ha det jätte bra i hop"säger han och pussar mig på pannan och jag rodnar men jag kunde inte bry mig mindre just nu Louis står bredvid mig och han lämnar mig inte även fast jag kanske dör i morgon....Nej men Gud vad hemskt det låter.
Jag lägger mig och tittar på Louis medans han sitter på stolen som är sjukt hård.
-"kom"säger jag och makar in mig så att han får plats efter som jag vill inte att han sak få ont av att sitta på den där stolen.
Han Ler mot mig och lägger dig ner bredvid mig.
-" jag lovar att vara här när du vaknar"säger Louis och kysser mig lätt på kinden.
-"om jag vaknar "säger jag för liksom hur gärna jag än vill säga att jag kommer överleva så är ju inte chansen hundra procent.
-"jag lovar du kommer att vakna jag lovar dig det"säger Louis men det hörs att han försöker övertyga sig själv. Jag suckar men påpekar det inte.
Jag måste ha somnat för jag vaknar nästa morgon av att en sjuksköterska jag aldrig sett förut ruskar om mig.
-" du ska in på operation om 15 minuter men jag tänkte att du kanske skulle vilja säga hej då till din pojkvän och dina nära och kära" säger hon och jag tittar på henne och ska just säga något när en hes stämma avbryter mig.
-" så du säger alltså att hon aldrig kommer klara det"säger Louis med en underbar morgon röst som får hela mig att ryssa.
-"nej nej...."säger hon och rodnar lite innan hon försvinner.
-" Jag lovar dig att du kommer vakna vad hon än säger"säger Louis och kysser mig på pannan lätt.
Efter en kvart blir jag ut rullad ur rummet och in i en operations sal. Jag blir nersövd och mer minns jag inte.
Jag vet inte hur länge jag har sovit men när jag väl vill vakna så går det inte jag hör alla röster och så men jag kan inte öppna ögonen.
-"Natacha snälla vakna"säger en röst som tillhör Louis hans stämma är hes och man kan höra att han gråter. Vad är det som händer hur länge har jag sovit och varför gråter Louis.
---------------------------------------------------------
Här har ni kapitel 20 bam bam baa jag skriver från mobilen så jag vet inte hur långt det blir men jag hoppas ni blir nöjda endå och kommentera nu :)