När vi kommer hem slänger jag mig ner på sängen och känner mig helt slut.
Tänk er själva att cykla i en timme till affären för att köpa lite godis och läsk sen cykla hem...
Inte en av Malins bästa ider om ni frågar mig.
-"Nu är det inte långt kvar gumman"Säger mamma och jag ler mot henne där hon står i dörröppningen.
Om 3 dagar eller man kanske kan säga 2 efter som den här dagen snart är slut.
Hon kliver in i rummet och säger att maten är klar så jag reser mig upp och går med henne ner i köket.
-"Hur kommer dom sova?"Frågar jag henne och hon ler lite.
-"Dom är 5 killar så 3 av dom sover i det ena gäst rummet och dom andra två i det andra.. och Paul sover med mig och du sover inne hos dig för hopnings viss?"Säger hon och blinkar med ögat.
-"Mamma du vet att om någon ska sova med mig så föredrar jag min säng"Säger jag hon hon skrattar och jag ler mot henne.
Det här är en av dom sakerna jag älskar med henne vi kan snacka om vad som hlest utan att det är pinsamt och det är underbart att ha den relationen med sin mamma.
-"Ska du åka och hälsa på din pappa något?"Frågar mamma mig plötsligt och den mysiga stunden försvinner kvar finns bara stel het.
-"Jag vet inte kanske senare"Säger jag.
Hon tittar besviket på mig.. Hon vill att jag ska träffa han och få en bra uppväxt men jag bryr mig inte i honom.
-"Du kan väl ta bussen in till Ludvika någon gång"Säger mamma och jag ler mot henne.
-"Det kommer jag säkert att göra men jag vet inte om jag gör det för att träff honom"Säger jagoch mamma suckar igen.
-"Jack jag vet att du är arg på honom men han är fortfarande din pappa du måste förlåta honom som jag gjort"Säger mamma och jag nickar innan jag tyst tar en tugga av mtane.
Rästen av middagen är mest konstig vi säger inte ett ord till varandra.
-"Vem vet du kanske kommer trivas här och vilja bo här"Säger mamma plötsligt och jag tittar på henne.
-"Så det är vad allt det här handlar om du vill inte ha mig mer du vill att jag ska bo hos pappa"Säger jag argt och hon tittar snabbt upp.
-"Det var inte så jag menade!"Säger hon till sitt försvar.
-"Nej nej"Säger jag tyst och argt innan jag går därifrån utan att göra något för att hjälpa henne med disken som jag brukar göra.