What Do You Fight For? 17
Jag står och boxas lite mot Zayn när jag hör dörren öppnas in till ringen och precis som varje gåg dom senaste veckorna har jag tittat upp i hop om att det ska vara Cassandra som står där.
Precis som alla andra gånger som jag tittat upp så sköljer besvikelsen över mig när jag inser att det inte är hon.
Jag vet att alla i lokalen kan se det på mig när jag tittar upp med så mycket hop i ögonen som i nästa sekund försvinner när jag inser att det är någon av dom vanliga personerna som står där.
Jag tror till och med Aaron en kille som boxades här förut slutade och börja på ett anat ställe för han kunde inte tåla att se besvikelsen skölja över mitt ansikte när jag tittar upp på honom när han kliver in genom dörrarna och inser att det inte är ho.
Markus har berättat för alla om Cassandra och jag har stängt ute mig totalt från omvärden förutom mina nu närmaste vänner Liam,Louis,Niall och så klart Zayn.
Jag trodde inte att jag skulle komma så bra överens med Liam,Louis och Niall som jag gör men när vi blev i hop satta för ett grupparbete i Biologi så insåg jag hur fel jag hade om dom killarna.
Dom är verkligen stöttande.
Liam är riktigt cool och i början var han en aning orolig för att någon skulle komma på om vi gjorde något dumt men nu så har han börjat slappna av lite mer.
Han kan också vara riktigt jävla elak...
Okej jag vet att det låter fel men han är den enda personen som vågar säga sanningen om att Cassandra säkert aldrig kommer kliva in genom dörrarna.
Det gör ont vilket får mig att se han som elak som får mig att ta fram den känslan men jag vet att han har rätt.
Jag vet att alla vet att han har rätt det är bara det att jag vet inte hur jag ska hantera känslan ut av att bli lämnad ensam så i stället håller jag fast vid något jag igentligen borde släppa taget om.
Efter några timmar går jag hem till min mamma.
Hon lätt mig flytta tillbaka då vi inte bråkar längre och Niall och jag är vänner.
Jag tror att Amelie berättade vad som hände med Cassandra så min mamma känner sig nog ganska ledsen nu.
Amelie pratar fortfarande inte med mig..
Jag skulle inte heller göra det om jag var henne efter som det är mitt fel att hon och Cassandra inte pratar mer.
Hon skrek åt mig att allt var mitt fel när jag kom hem för några månader sen från att vara hos Oscar.
Det visade sig att hon hade ringt Cassandra som skrikit åt henne att hon kunde berättat.
Jag känner mig nog skyldig för varje gång hon tittar bort när jag tittar på henne känns det som om jag bryts ner inifrån.
Men kanske är det bara att hon påminner mycket om Cassandra.
Dom är inte lika eller något men dom var tillsammans nästan hela tiden som Cassandra bodde här.
Nu är Cassandra med skolans Bitchar som dom kallas fortfarande.
Oscar säger att hon har blivit en kall hjärtade bitch men jag vill inte tro på honom jag hoppas att han ljuger för att få mig att må bättre för ärligt hon ska inte vara en hjärt lös bicth hon bryr sig om alla.
Cassandra:
-"Det var trevligt att se dig igen Leonard!"Säger jag och kysser hans kind och han ler mot mig.
-"Jag hoppas verkligen vi kan göra det här igen någon gång och då kanske du kan träffa Destiny"Säger han och jag ler mot honom med varma ögon.
-"Det skulle vara jätte trevligt att träffa henne"Säger jag och kysser hans mjuka läppar och känner ett litet uns av lycka.
Första gången sen Harry som jag faktiskt kan le utan att må dåligt av det.
Leonard lämnar mig hemma och jag kysser han hej då.
Leonard är 24 och min mamma gillar inte att jag dejtar honom då han redan har en dotter men hon kan verkligen inte säga något om det för han gör mig glad och tjejerna tycker det är coolt att jag är tillsammans med någon som är äldre och inte bara med ett år.
Mamma fortsätter hela tiden med att min pappa skulle vara så besviken i mig och det slutar alltid med att vi bråkar för att jag skriker på henne om alla gånger vi flyttat.
Just nu så brukar jag låta Leonard släppa av mig hemma sen brukar jag låtsas gå in och när han gått så går jag över till någon av tjejerna.
Amelie:
Jag tittar på Harry som sitter mitt i mot mig och jag skakar på huvudet när jag ser hur hans mobil durrar till och hur hans huvud genast flyttas till den.
Självklart hoppas han att det är Cassandra.
Jag kan inte fatta hur han fortfarande försöker har han inte tittat hennes facebook.
Det är bilder på hon och den här Leonard överallt.
-"Ge bara upp Harry hon kommer inte komma tillbaka till dig"Säger jag och han tittar upp på mig med tårar i ögonen.
Det sårar mig så mycket att se honom så här han är inte den som ska vara sårbar.
-"Jag vet"Säger han tyst och det är då jag inser.
Han vet att hon inte kommer komma tillbaka han vill bara inte tro på det och han vill hela tiden hålla hoppet uppe.
-"Hon har träffat någon ny hon gick vidare något du också borde göra"Säger jag och det är då det brister för honom.
Tårarna rinner ner för hans kinder och han snörvlar.
Jag går fram och kramar om honom men han skjuter mig bara i från honom.
Som en räddare i nöden kommer Caspar in i rummet och tittar på den ledsna Harry.
Utan att tänka två gånger går han fram till honom och kramar om honom.
Först trodde jag att Harry bara skulle låta han krama honom utan att han skulle få någon respons men när Harry sen slänger armarna runt Caspar och håller honom nära så känner jag en ensam tår rinna ner för min kind.
Dom två har något specielt och jag tror att den enda som faktiskt kan hjälpa Harry komma över Cassandra är Caspar.
Den enda som kunde få Caspar att gå och lägga sig när han var mindre var ju Harry kanske det är dags att Casper ger den tjänsten tillbaka.
Caspar:
Allt är tyst men när Harry håller mig nära honom så vet jag att han gråter och att han snörvlar.
Tårarna jag såg i hans ögon var en av dom mest hemska sakerna jag sett i hela mitt liv.
Han ska vara min starka storebror inte ledsen.
Jag låter mina små händer röra sig upp och ner över det jag når över Harrys rygg.
Jag känner hur hans kropp skakar och hur min tröja blir blöt av hans tårar.
-"Harry kommer bli okej..."Viskar jag om och om i hans öra.
Jag vet inte ens om jag säger det rätt jag vet bara att han kommer förstå att jag försöker säga att det är okej.
Jag kanske inte kan höra honom men jag vet att om han hade pratat skulle hans röst inte hålla den skulle skära sig och staka på sina ställen.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera <3