Jag tittar på Josh med tårar i ögonen.

Det är nu det tar slut det är nu som vi måste skiljas åt.

Flygplatsen i New York är varm och massa människor försöker att ta sig från olika plan.

Men det enda jag kan fokusera på är killen framför mig.

Killen som gjorde min resa till London en resa som jag sent kommer att glömma.

Jag hoppas att jag kommer se honom någon gång igen.

För utan honom skulle jag säkert deppa över Jack eller till och med vara tillsammans med Jack än.

Jag tror inte jag insåg hur dålig Jack egentligen var för mig innan Josh klev in i bilden och gjorde alla dom underbara sakerna som Jack aldrig gjort.

Han berätta hur mycket jag betyder för honom.

I bakgrunden av alla människors prat kan jag höra mina vänner ropa mitt namn.

Jag vet att dom står och tittar på mig och väntar på att jag ska komma utanför dörrarna.

Dörrarna som är gjorda av glas.

När jag kommer utanför dom dörrarna så kommer jag och Josh att skiljas åt för gud vet hur lång tid.

-”Snälla gråt inte då kommer jag börja gråta” Säger Josh och tittar på mig.

Jag kan tydligt se att han också har tårar i ögonen.

-”Jag vill inte att det här ska vara slutet” Säger jag och han tar min hand.

Försiktigt lägger han min mindra hand över hans hjärta.

Jag kan tydligt känna hur det slår under hans tunna vita t-shirt.

-”Det här är inte slutet för oss Jai det är bara början”Säger han och tittar rakt in i mina ögon.

Jag har aldrig sett någon vara så säker på något som Josh var just i det ögonblicket.

Vi står och tittar på varandra jätte länge ända tills en man kommer fram till oss.

-”Josh det är dags att ge sig av”Säger han och man kan tydligt se att han är en livvakt då han är stor och biffig….

Och för att han har en tröja där det står det på…

-”Två minuter till”Säger Josh till honom utan att släppa mig med blicken.

-”Jag vill inte säga hej då” Mumlar han fram och jag tittar upp på honom med en darrande läpp.

Jag försöker att le men jag vet att det ser hemskt ut.

Jag är så nära att bryta ut i gråt när som helst.

-”Säg inte hej då… Säg vi ses snart” Säger jag och han kramar om mig hårt.

Jag kan höra hur mina vänners ropande sakta försvinner då dom inser att jag är inne i ett känslosamt ögonblick.

Jag släpper mig försiktigt innan han kysser min kind en sista gång innan han tar upp sin väska från golvet och följer mannen ut.

Jag möter hans blick en sista gång innan han är utanför flygplatsen…

Och även borta från mitt synfällt.

Jag tar min väska och går ut till mina vänner.

-”Du anar inte hur mycket vi har saknat dig” Säger Maria samtidigt som Alina tar min väska från mig.

Jag tittar på dom och jag vet att båda två ser att något är fel.

Utan ett ord så kliver vi in i Alinas bil.

Hon sätter sig bakom ratten och jag sätter mig bak samtidigt som Maria sätter sig bredvid Alina.

När vi åker ut från flygplatsen ser jag Josh stå utanför en bil medans den andra killen pratar i telefon med någon.

-”Snälla stanna”Ber jag och Alina gör precis som jag säger.

Utan att tänka vad jag gör springer jag ut ur bilen och slänger mig runt halsen på Josh med tårar rinnande ner för mina kinder.

Hans armar är slingrade runt mig och håller mig i ett hårt grepp.

Jag behöver inte se hans ansikte för att veta att han också gråter.

Jag vill inte se hans ansikte för jag vill inte se han lika ledsen som jag.

Hans andetag är skakiga.

-”Jag älskar dig” Mumlar han in i mitt hår och jag känner hur mitt hjärta stannar.

För fem dagar sen skulle jag bara skrattat om någon sa att jag skulle älska någon efter bara fem dagar…

Men det var för fem dagar sen….

Nu känns det inte alls som en omöjlighet.

Det var fem dagar sen jag träffade Josh för första gången.

För fem dagar sen var det jag började falla för Josh.

Nu har dom här fem dagarna gått…

Fem dagar tillsammans med Josh har fått mig att inse att jag älskar Josh och inte som oh jag älskar dig också…

Utan jag älskar Josh jag älskar honom inte bara för att han älskar mig.

-”Jag älskar dig också” Säger jag tillbaka och mitt grepp om honom hårdnar.

-”Lämna mig inte”Säger jag in i hans nacke och känner hur hans puls dunkar innanför huden.

-”Jag kommer komma tillbaka för dig jag lovar.”Säger Josh och jag tror på honom.

Jag vet att han kommer komma tillbaka för mig.

Alldeles för snabbt är vi tvungna att skiljas för andra gången i dag…

När jag kliver in i Alinas bil igen tittar Maria och Alina på mig med stora ögon.

Utan att säga något så tittar jag ner i mitt knä och låter tårarna rinna.

Jag är glad att jag inte tog någon mascara på mig.

Jag ser redan hemsk ut som det är.

När Alina slår på radion så bryter jag ihop.

 

Honey why you calling me so late?
It's kinda hard to talk right now.
Honey why are you crying? Is everything okay?
I gotta whisper 'cause I can't be too loud

 

Av alla låtar som dom kan välja att spela så väljer dom den!

Den låten som jag och Josh dansade till på Martinas bröllop.

Jag vet inte hur men Alina värkar veta att låten gör detta mot mig så hon stänger av.

Men skadan är redan skedd.

Det är försent jag är redan förstörd jag har brutit ihop i baksätet på min bästa väns bil.

Aldrig hade jag trott att det skulle göra så ont att lämna Josh..

 

1 månad efter att Josh och Jai skiljts åt på flygplatsen:

 

Det har gått en månad och jag har inte hört ett ord från Josh.

Jag tror fortfarande på hans ord att han kommer tillbaka för mig…

Det har inte gått en enda dag då jag vaknat utan att tänka hur det skulle vara om Josh var här.

Hur det skulle vara att ha hans armar runt mig.

 

2 månader efter att Josh och Jai skiljts åt på flygplatsen:

 

Jag har vaknat av mardrömmar dom senaste nätterna.

Det handlar ofta om att Josh lämnar mig för någon bättre.

Men vad det laget jag vet så kan han kanske redan gjort den.

Inte ett ljud har jag hört från Josh.

Jag har försökt att ringa och smsa men inget har fungerat.

Inte ett enda ynka sms har jag fått från honom.

 

3 månader efter att Josh och Jai skiljts åt på flygplatsen:

 

Jag börjar ge upp hoppet om att Josh kommer tillbaka för mig.

Jag vet att han sa att han skulle göra det men det värkar som om han inte kommer att göra det.

Tiden flyger förbi och snön ligger som ett täcke över New York.

Det är inte mycket men det är så att man kan säga att det ligger som ett täcke över New York.

 

4 månader efter att Josh och Jai skiljts åt på flygplatsen:

 

Jag är offentligt förstörd.

Ingen vågar prata med mig mer än Alina och Maria.

Det enda jag gör är att skrika på folk.

Jag vill inte vara den som alla hatar…

Men jag kan inte hjälpa att jag känner mig tom.

Jag känner mig som en person inlåst i någon annans kropp.

Det här är inte jag.

Både Alina och Maria har gett upp.

Dom vill inte veta vad som hände i London längre.

Först försökte dom få reda på det men efter att jag nästintill förstört halva min lägenhet så slutade dom undra.

Jag förstörde min lägenhet för ungefär en dag sen…

 

-”Snälla prata med oss Jai” Säger Alina och jag tittar på henne.

-”Jag vet att något hände mellan dig och den där killen men vad han än gjorde måste du komma över det han är inte värd din tid” Säger Maria…

Dom orden fick mig att bryta ihop.

Jag vet inte vad som kom över mig men jag slängde varenda sak jag kunde få tar i rakt ner i golvet.

Jag kan inte hantera saknad.

Med ett ryck så tar jag en ram med ett foto i.

Jag hindrar mig själv i sista sekunden när jag ser att det är en bild på Josh bredvid Eiffeltornet.

Bilden jag tog när han tog mig till Paris.

 

Kanske det är dags att inse att Josh faktiskt inte kommer komma tillbaka.

Han kommer inte komma och svepa mig från mina fötter och ta mig till neverland.

Han kommer inte komma…

Det vi hade kanske inte var riktigt för honom…

Men för mig var det mer än riktigt.

---------------------------------------------------

This is the last part!!!!!!

Okej så jag kommer ladda upp Epilogen snart sen kommer jag att börja skriva på.... Trumvirvel tackar..... Strangers?

Den hade flest röster dubbelt så många som den som låg närmast som var Red Lips.

 

Kommentera