Jai:

Jag vaknar med Josh armar runt mig.

Det känns tryggt och jag trycker mig själv närmare honom då han är väldigt varm.

Jag brukar alltid frysa på morgonen när jag vaknar upp ensam.

Det känns bra att inte vakna upp ensam.

-”Morgon”Säger Josh i en hes röst.

Oh my god hans morgonröst är helt underbar.

-”Morgon” Säger jag…

Och som vanligt på morgonen låter jag som en död kråka medans han låter som en fucking sex gud!

Jag reser mig försiktigt upp och inser att jag faktiskt måste packa då jag åker hem om några dagar och jag vill inte glömma något.

-”Vad gör du?” Frågar Josh med en trött röst och han ligger kvar bland dom mjuka lakanen.

-”Packar det är inte långt kvar tills jag åker tillbaka till New York” Säger jag.

Jag hör honom sucka och röra på sig lite.

Utan att lägga någon större tanke på det fortsätter jag att packa.

-”Det finns en sak jag vill göra innan du åker” Hör jag Josh röst viska i mitt öra innan hans armar slingrar sig runt mig.

Jag märker inte ens själv hur jag lutar mig bakåt mot hans varma kropp.

Han vänder mig försiktigt om så jag står mot honom.

Jag tittar upp och tittar rakt in i hans ögon.

Dom är så himla vackra.

Han lutar sig ner och låter hans läppar nudda mina.

Det är inte en kyss men jag känner hur det går som en elektrisk stöt igenom mig.

Det är en känsla som jag aldrig känt tidigare…

Det går inte att beskriva hur jag känner.

Han lägger lite större press på mina läppar och jag känner hur hans mjuka läppar nuddar mina och jag sluter försiktigt ögonen.

Det är en obeskrivlig känsla.

Hans läppar mot mina är något som man bara kan läsa om i böcker och se på filmer.

Jag vet inte hur länge vi kysser varandra jag vet bara att det känns som om tiden stannar.

Hans händer hamnar runt min midja och håller mig mot honom något jag inte har något emot.

Hans kropp är varm.

Jag har mina armar runt hans nacke för att komma så nära honom som möjligt.

Jag gillar den varma känslan jag får av att vara nära honom.

Vi bryter försiktigt kyssen och jag öppnar ögonen och ler mot honom.

Han har ett snett leende och det är alvarligt den av de mest underbara sakerna jag någonsin sett.

Niall: (Överraskning)

Med en suck sjunker jag ner i stolen och tittar på Louis med ledsna ögon.

Jag har försökt att prata med Harry men han vägrar att komma ut från sitt rum.

I vanliga fall skulle jag gå och be Josh prata med honom då han verkar alltid veta vad han ska säga till Harry när han inte vill prata med oss.

Alla tror typ att vi pratar med varandra men nej.

Josh och Harry är riktigt tajta när dom pratar om Louis.

Harry och Louis har något speciellt men dom var inte redo att komma ut tidigare….

Nu är dom inte tillåtna att komma ut.

Louis har Eleanor och hon är en jätte snäll tjej men hon är inte Harry.

Harry och Louis har såna här gånger då dom är ledsna.

Harry brukar alltid ta det hårdast.

Han pratar aldrig med någon av oss i bandet för att han gillar att ha någon annans åsikt som inte är med honom hela tiden.

Josh och Harry är inte så mycket med varandra så han brukar alltid säga vad han borde.

Men nu är Josh i London medans vi är i New york.

-”Harry” Hör jag Zayn säga när dörren öppnas.

Allas blickar går ditt men dom blir genast besvikna när vi ser att det är Martin som står där.

Han tittar på oss och inser att Harry inte är här.

Det är inte första gången som han har gett oss den där blicken.

Den visar på att han är besviken att Harry inte kan sköta sitt jobb.

Louis reser sig upp och försvinner ut ur rummet.

Jag vet varför…

Han orkar inte med Martins skit.

Helt ärligt orkar jag inte heller med det men ibland är man tvungen.

Louis:

-”Hazza..” Mumlar jag efter att jag knackat löst på hans dörr.

Allt jag vill är att han ska öppna dörren.

Men det gör han inte.

Jag tar ut extra nyckeln och låser upp hotell rummet.

Jag har aldrig berättat för dom andra killarna att jag och Harry alltid byter nyckel så vi kan komma in i varandras rum.

Jag hittar Harry sittande i fönstret.

Hans blick är fäst på något nere på gatan.

-”Harry” Mumlar jag fram och går fram till honom.

-”Louis?” Frågar han mig och blickar mot mig med tårar i ögonen.

Jag skyndar mig fram till honom och han fortsätter att titta ner på gatan.

Jag ser genast vad han tittar på.

Nere på gatan går det två killar som håller hand och går tätt ihop.

Jag vet att han drömmer om att vi ska kunna göra så en dag.

-”Jag lovar dig att en dag så kommer vi vara fria” Säger jag och tittar på honom och han tittar tillbaka på mig med tårar i ögonen.

Jag vet att mina ögon också är tårfyllda…

Det enda jag hoppas är att mina ord är sanna…

Men jag är rädd dom aldrig kommer bli sanna.

-----------------------------------------------------------------------------------

Förlåt att det är kort men jag är sjukt trött.

Jag hoppas ni gillar det i alla fall :)

Ska försöka göra ett längre i morgon :)

2+ till nästa!

Glöm inte att rösta vilken fanfictio du vill läsa sen:

http://momentsff.blogg.se/2013/december/vilken-2.html#comment