5 Days with you! Epilog

Det har gått lite mer än tio månader sen jag senast såg Josh på flygplatsen.

Det gör fortfarande lika ont att vara ifrån honom.

Allt som jag tidigare brytt mig om är inte viktigt längre.

Alla de sakerna jag tyckte om att göra bryr jag mig inte i längre.

-”Snälla följ med” Säger Alina och jag tittar upp på henne med trötta ögon.

Jag har inte vart mig själv sen Josh lämnade mig på flygplatsen.

Han försvann och tog mitt hjärta med sig.

-”Varför?”Frågar jag henne och hon bara tittar på mig som om jag är dum i hela jävla huvudet.

Det slutar i alla fall med att jag sitter i bilen bredvid henne och är på väg till en One Direction konsert.

Hon var så glad för att hon hade fått tag i biljetter.

Det är ganska komiskt faktiskt.

När vi kliver in i arenan så ångrar jag mig genast när jag inser hur nära scen vi ska vara.

Jag har aldrig vart bra på att stå med massa folk.

Varför tar hon med mig till ett ställe där jag kommer få trängas med en massa människor?

 

Alina:

 

Jag tittar med oroliga ögon runt omkring mig.

Jag vet att Jai inte gillar det här men jag gör det här för hennes skull.

Hon har klagat hela tiden över Josh och jag vet vem han är och det är inte nog mer än rättvist att hon också får veta vem han är.

När jag såg honom för första gången på flygplatsen viste jag direkt vem han var.

Det är inte rättvist att han inte berätta för Jai.

Jag vet att hon inte vet då hon nämnt honom ett antal gånger i sin sömn eller när hon är arg.

Hon brukar vara så arg för att han lämnade henne.

Hon förstod aldrig varför… det är bara rättvist att låta henne veta sanningen.

Kanske får hon svar på några av sina frågor?

 

Författarens perspektiv:

 

Jai tittar på scen när konserten börjar och genast dras hennes blick till den unga mannen bakom trummorna.

Den unga mannen som har hemsökt hennes drömmar.

-”HELLO! NEW YORK CITY!”Ropar en av killarna ut men hon kan inte slita sin blick från Josh länge nog för att ta reda på vilken av killarna det var som ropade ut det.

Det är som alla människor som trängs för att ta sig fram till killarna på scen försvinner.

Som om de var de enda två i arenan.

Hon vet inte hur många låtar det går men hon bryter ihop.

 

Said I'd never leave her cause her hands fit like my t-shirt,
Tongue-tied over three words, cursed.
Running over thoughts that make my feet hurt,
Body's intertwined with her lips

 

Josh låter sin blick glida över publiken.

När hans blick möter flickan han älskar så stannar hela hans värld.

Det är tårar i hennes ögon och han vet inte vad som händer.

I ena stunden står hon bredvid en av flickorna från flygplatsen och i andra stunden är hon på väg ut från arenan.

Bort från Josh…

Bort från honom.

 

If youre pretending from the start like this,
With a tight grip, then my kiss
Can mend your broken heart
I might miss everything you said to me

 

And I can lend you broken parts
That might fit like this
And I will give you all my heart
So we can start it all over again

 

Josh har ingen aning om hur han klarade sig igenom konserten.

Han gjorde det bara.

Så fort han är klar så springer han ut ur arenan och ignorerar alla rop om att han inte kan göra det.

Han bryr sig inte han måste hitta Jai.

När han kommer ut så är det fullt med människor som kommer inifrån och massa som står utanför att få en chans att se killarna.

Han trycker sig igenom alla människor som försöker få en bild med honom.

När han kommer ut på gatan så inser han att det kommer vara ganska svårt att hitta Jai.

Det tills han ser Jais mörk håriga vän.

Han springer fram till henne och utan att slösa mer tid tar han reda på vart Jai bor och kallar dit sig en taxi.

På mindre än tio minuter så står han utanför en lägenhet.

Han knackar på dörren och bara några sekunder senare öppnas den och han möts av ögonen som tillhör flickan han är så djupt förälskad i.

-”Jag lovade att jag skulle komma tillbaka för dig”
------------------------------------------------------
Kommentera vad du tycker om hela fanfiction!
 
Ska du läsa Strangers?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback