Cassandra:

Jag väntar utanför skolan på att Amelie ska dyka upp för hon och jag ska göra vår läxor tillsammans.
-"Hej"Hör jag den mörka hesa rösten säga bakom mig och jag vänder mig om och möter Harrys gröna ögon.
Jag ler mot honom.
-"Hej"Säger jag som svar och han står bredvid mig ett tag och jag studerar han och märker märkena på hans knogar.
Jag ignorerar min instingt att fråga om dom.
Amelie kommer ut ur byggnaden och går med bestämda steg mot oss.
-"Amelie jag kommer inte hem i kväll jag ska sova hos pappa i några veckor mammas order vi har ju han utbytes studenten här och du vet Caspar och du förväntas vara hemma hon vill inte ha mig där"Säger Harry och Amelie tittar ner på marken med en ledsen blick.
-"Gör inget dumt"Säger hon sen och han nickar innan han försvinner bort med en stor kille.
Och jag ska vara ärlig den stora killen skrämmer mig en aning.

Amelie:

Självklart vill inte mamma ha Harry hemma när utbytes studenten är här hon vill ha den perfekta familjen.
Som hon inte kan ha medans Harry där.
Mamma och pappa skiljdes för ett tag och nu har mamma en ny som är riktigt trevlig men han klagar hela tiden på att jag borde klä mig tjejigare med tanke på att jag är tjej.
Mamma vill inte att Harry ska vara hemma när vi har utbytes student för hon skäms över honom.
Hur han hela tiden tar hem nya tjejer och hur han alltid lyssnar på musik.
Sen att han aldrig hjälper till med Caspar.
Men han hjälper inte till med Caspar för att Harry är den enda som verkligen ser Caspars lidande.
Caspar har inte alltid vart döv.
Det hände för 3 år sen han skulle gå över vägen för att hämta en boll och tittade sig inte för.
Han hade tur.
Han förlorade sin hörsel den dagen men han ser så mycket mer.
På bara några sekunder kan han se igenom folks masker.
Så om man försöker dölja sin sorg ser han det.
Jag och Cassandra går in i vårat hus och möter Capsar direkt han ler glatt mot oss och börjar röra på fingrarna för att berätta om sin dag och om den nya pojken.
Jag ska just berätta för Cassandra att han är döv och det han gör är tecken språk när hon börjar röra på sina fingrar i liknande rörelser som Caspar gjort innan.
Mina ögon måste vara dubbelt så stora när hon är klar och Caspar hoppar i väg glatt.
-"Hur?"Frågar jag bara och hon ler lite svagt mot mig.
-"Jag lärde mig tecken språk när jag var mindre för att jag ville kunna komunisera med en kille på min skola som var döv"Säger hon bara och ler mot mig.
Vi går in i köket och hittar mamma och en blond kille.
-"Amelie det här är Niall"Säger min mamma och jag säger hej till den söta killen.
Han är söt och det går inte att förneka om vi säger så.
-"Du måste vara Cassandra"Säger mamma och Cassandra nickar och skackar hennes hand vänligt.
Det känns konstigt när Niall killen går in på Harrys rum det är liksom Harrys grejer där och allt.
Men mamma verkar inte ha något större problem med det.
Jag är glad att hon inte vet om vad Harry gör för att får pengar då skulle hon aldrig låta honom komma i närheten av Caspar igen.
Hon tror att han har dåligt inflytande på honom.

Markus:

Jag tittar medans Harry tränar och det ser riktigt bra ut men det är någonting som stör honom man kan se det på sättet han ibland blir frånvarande.
-"Harry kom hit!"Ropar jag och han hoppar ner från den stora rinken där han ska boxas i kväll.
Jag är glad att han ska boxas i ringen i kväll..
Annars brukar han bara göra street fights och det är något jag inte gillar han är en av mina närmaste vänner och jag vill inte se honom bakom lås och bom.
Vilket är vart han kommer hamna om han blir tagen på en av hans fighter.
-"Vad är det med dig du verkar ofokuserad"Säger jag och han tittar upp på mig med ett litet leende på sina läppar.
-"Jag vet inte vad det är med mig jag har känslor jag aldrig känt förut och allt bara för en dum tjej flytta hit..."Säger han tyst och jag vet att enda sättet att få honom att boxas för allt livet har att erbjuda är att ta hit tjejen i kväll.
Jag vet att det också kan vara väldigt riskabelt....
MEN jag har lagt mycket pengar på det här så om Harry inte vinner så kommer jag vara pank och jag behöver pengar.
Och om hon är den enda chansen att få dom så är det väl inte så farligt.
Plus Harry är här han skulle slå ner varenda jävel som rörde henne.
Även fast han inte vet om det än.
Men jag ser det som hans bästa vän ser jag i hans ögon hur han är helt nere i den här tjejen.
-"Jag kommer tillbaka i kväll jag har lite saker att göra"Säger jag och han nickar bara innan han skyndar sig tillbak till ringen.
Med ett leende på mina läppar går jag ut ur byggnanden.
På utsidan skulle man aldrig misstänka det som en boxnings arena så det är perfekt.
Om vi säger så här det vi gör där inne är inte riktigt lagligt...
Men det ger oss jädrigt mycket pengar vilket är vitsen med det hela.

Cassandra:

Jag är på väg hem från Amelie och vem hade vetat att man kunde bli tekniskt sett kidnappad genom att gå mindre än 10 meter.
Han stora killen från tidigare kommer upp till mig och drar med mig.
-"VAD GÖR DU?!"Skriker jag och han tystar mig genom att sätta en hand över min mun.
-"jag behöver dig..."Viskar han och jag tittar skrämt på honom och han inser snabbt vad hans sagt och kniper igen ögonen.
-"Inte så jag behöver bara dig att stå och titta på en boxnings match så att min boxare blir bättre"Säger han och utan att svara på några ut av mina frågor så föser han in mig i en svart bil.
Det här blir bara bättre och bättre...
Märk min sarkasm.
Under tystnad åker vi i bilen...
Eller tystnad och tystnad jag sitter och frågar saker hela tiden men han svarar inte så det är bara jag som pratar så det är tekniskt sett under tystnad.
Han kör upp bredvid ett hög hus som ser ut som om det skulle kunna ramla i hop när som helst.
Okej det här ser ju inte mindre ut att han ska kidnappa mig,våldta mig och sen döda mig.
Men när vi kommer in i den stora byggnaden så är det faktiskt en boxnings ring.
Han leder mig till sidan om och ber mig stanna mellan två biffiga män...
Jag skulle inte våga rymma här i från för vem vet vad dom gör mot mig om jag ens försöker.
-"Hej jag heter Petter"Säger den ena med en ganska mörk röst och jag ler mot honom och vi börjar genast prata.
Jag brukar inte vara den som pratar med folk men Petter verkar vara en trevlig person och vem vet han kanske vet varför jag är här.

4+