Hanna:

Jag har haft jätte bra kontakt medNiall dom senaste månaderna han förstår mig värkligen.

Just nu är han i New York och jag kan inte vara mer stolt över han än vad jag är han spelade på MSG han berättade innan han åkte att det var hans största dröm.
Jag sitter på mitt rum och tittar bort mot skriv bordet där en bild på mig och Sandra står...
Förra månaden slutade hon andas och för någon vecka sen var jag på begravning...
Niall hjälpte mig ta hand om sorgen hela mitt hop med att hon skulle vakna när hon sluta andas och hjärtat stanna...
Min pappa gick inte ens på begravningen han sa att han inte klara av det.
När jag kom hem hittade jag honom stupfull.
Det är kanske hans sätt att komma över sorgen att supa sig full men jag tvivlar på att det är ett bra sätt.
Jag slutade skriva till mamma för jag ger upp varför ska man skriva till någon som inte finns och om hon finns någonstans där uppe så kan hon ju se allt själv.

Mamma hade visst skrivit en bok medans hon levde om mig och Sandra...

Johanna berätta att efter att hon läst sista raden högt för Sandra så slutade hon andas kanske hörde hon vad Johanna sa och bara ville höra fortsättingen och sen slutade kämpa?
Jag avbryts i mina tankar av att min telefon ringer och Nialls namn lysser upp.
Ett leende sprider sig genast på mina läppar.
-"Hej Niall"Säger jag och jag hör hans skratt i luren det är så underbart.
-"Hej Hanna"Svarar han glatt och jag ka höra hans leende genom telefonen.
-"Jag har goda nyheter vi åker hem i kväll"Säger han och jag känner ett leende växa på mina läppar.
-"Det är underbart"Säger jag och skrattar till lite av lycka och jag kan se framför mig hur Niall ler ett av sina underbara tand leenden så att hans underbara tandstälning syns.
-"Men det var inte därför jag ringde"Säger han sen och jag hör att han låter lite osäker och nervös.
-"Okej?"Säger jag som ett tecken på att han ska fortsätta.
-"Jo i morgon kväll jag undra om du typ... Ville.. Gå ut och äta middag med mig... Som.. En .. Dejt!"stammar han fram och jag förvånar mig själv med att få ett större leende på läpparna när han frågar det.
-"Det är helt okej om du inte vill"Säger han sen snabbt och jag skrattar till åt hans nervositet.
-"Det vill jag gärna"Säger jag och hör hur han andas ut.
-"Men då hämtar jag dig vid 7 i morgon"Säger han.
-"Visst"Säger jag.
Vi snackar på i ett bra tag till och jag känner en stor lycka inombords det var så längesen vi kunde prata länge ha har vart så upptagen med sitt jobb så att det bara blivit små korta samtal eller sms.
-"Men då ses vi i morgon"Säger jag efter att Niall sagt att han måste packa det sista.
-"Ja det gör vi hej då"Säger han och jag lägger på jag glider sakta ner för dörren som jag stått lutad mot när jag snackat med Niall.
Jag biter mig i läppen för att hindra att mitt leende blit ännu större men det går inte så bra.
Jag ska på Dejt med Niall!!
Jag känner hur jag bara vill hoppa och skirka av lycka han som är så underbar!!