17/1-11

Kära Någon!

Tack....
Tack för att du inte gav upp på oss... Tack för att du kom i tid för att slå dom små pilrerna ur min hand. Tack för att du inte lät mig dö... Tack för att du inte ger upp på oss ger upp på mig.
Jag vet helt ärligt inte vad som skulle hänt om du inte hade kommit in i badrummet när jag hade dom små vita pilrerna bara någon centimeter från mina läppar. Sättet du tog den lilla chocken till fördel och slå dom små vita pilrerna ur min hand så att dom hamnar på golvet.
Tårarna må ha runnit ner för mina kinder man jag tror inte att det var för att du förstörde min utväg utan jag tror att det var för du bryr dig. Du bara satt där bredvid mig och drog in mig i din famn samtidigt som du viskade tröstande ord i mitt öra.
Man hörde tydligt att du grätt men jag ville inte säga något då jag var rädd att du skulle lämna mig ensam igen.

-Diana

------------------------------------------------

Ni trodde väl inte att jag skulle döda henne va?