29/1-11

Kära Någon!

Jag sitter inne på ett rum på ett sjukhus nu. Jag vet inte riktigt vart du är men vart du än är hoppas jag att du har det bra. I min arm sitter det massa nålar som för i dropp och ser till att mitt hjärta slår.

Jag kommer inte få lämna det här rummet tills jag dör. Helt ärligt vill jag inte dö så här jag vill inte dö på ett sjukhus jag vill vara lycklig dom sista dagarna jag lever. Jag vill vara med dig dom sista dagarana jag är vid liv.

Jag vet inte hur mycket tid jag har kvar men jag vet att hur mycket tid det än är vill jag spendera varje sekund med dig. Men jag kan inte göra det. Jag måste genom gå massa saker här som operationer inte för att jag fattar varför. Jag har ju själv valt att sluta. Jag vill inte lida den sista tiden jag har kvar det vet du jag berättade det för dig när vi pratade här om kvällen.

Jag vill inte lida. För dom kan inte göra något dom har ju själva sagt att jag är utom all räddning. Varför måste då jag vara här. Jag vill att du ska vara här bredvid mig och säga att allt kommer bli okej.

-Diana