3/3-11

Kära Någon!

Du kom inte till sjukhuset i går och jag undrade faktiskt varför. Jag fick svar i dag. Jag sa ju att du behövde sova ordentligt titta bara på dig du sov en hel dag.

Nu är jag ensam i mitt rum då du är i studion och spelar in. Du har ringt mig varje gång du har tid och det är riktigt gulligt. Jag älskar att höra din röst den är som musik till mina öron. Så melodisk så perfekt. Sättet som mitt namn låter så rätt när det lämnar dina läppar. Jag älskar hur din röst är så perfekt. Hur du brukar sjunga mig till sömns innan jag hamna på sjukhus...

Jag pratade föresten med min doktor i dag och han lovade att ta in en till säng in hitt så att du ska kunna sova här då han förstår att jag vill spendera tid med dig. Han är mycket trevligare än sjuksköterskorna här dom tycker att jag ska dö i min ensamhet och att ingen ska bry sig. Jag vet att dom inte säger det högt men jag känner det liksom på sättet dom tittar på mig. Jag är liksom bara en börda för dom som dom måste tvingas bära. Jag fattar inte varför dom inte bara lämnar mig ifred för helt ärligt är det de enda jag vill bli nu. Jag vill vara ensam eller med dig. Jag vill inte ha någon jävla sur käring som tittar mig över axeln för att se till att jag andas när jag skriver. Men kom igen vi alla vet att dom väntar på att jag ska dö varför lägga ner så mycket tid på att se om jag är levande?

-Diana