9/3-11

Kära Någon!

Du tog mig till Sverige och sen till gränsen till Norge.Jag fatta inte varför vi var tvungna att flyga till Svergie men det var magiskt att du gjorde det för mig.Min doktor var inte riktigt så glad när jag kom tillbaka men helt ärligt bryr jag mig inte. Det var magiskt.

Jag blir svagare. Jag hörde en sjuksköterska berätta för en annan att jag max hade en månad kvar. Jag vill inte berätta för dig för då kommer du att stoppa allt som kommer upp med ditt band. Jag vill inte det jag vill att du ska fortsätta som vanligt jag vill att du ska vara stor med ditt band som alltid. Och när jag är borta fortsätter du som du gjorde innan vi träffades. Jag vill att du hittar en perfekt flicka som kommer behandla dig perfekt. Som kommer ta hand om dig. Som kommer ta upp dom delarna som gått sönder tack vare mig. Jag hatar att veta att jag förstörde dig.

Du har funnits vid min sida när det är som tuffast och allt jag vill är att kunna ge tillbaka det till dig. Men jag kan inte för när du behöver mig som mest kommer jag inte vara där. När du behöver tröst genom tuffa tider kommer jag inte vara där. Jag kan inte ens vara där för dig nu då det gör ont. Det gör ont överallt jag gillar inte smärtan den är bedövande att jag känner inget annat än smärtan. Det finns inget annat jag tänker på än hur ont jag har.

-Dianal