5/1-11

Kära någon!

Det var första gången jag vaknade upp bredvid dig i dag. Jag hade planerat att berätta för dig i dag men du var tvungen att rusa till jobbet och jag vill verkligen inte bara slänga det i ansiktet på dig. Hur mycket jag än vill berätta det för dig vet jag att det är bättre om jag håller det för mig själv ett tag till.
Hela dagen gick jag runt och tänkte på hur du skulle reagera. Om jag berättade alltså. Jag vill inte att du blir arg på mig för jag bryr mig så mycket om dig jag bryr mig alldeles för mycket om dig för att det ska vara bra. Min mamma säger att jag inte borde bli för fast vid något då alla vet att jag kommer dö.... Hon säger också att det är ett mirakel att jag fortfarande är vid liv.
Men jag lovar dig att jag tänker berätta för dig innan jag dör så du inte får reda på något efter. Jag vet att jag borde berättat så fort jag träffade dig så att du hade ett val att inte vara i mitt liv om du inte ville. Men jag är bara så självisk att jag inte kan låta dig gå.
Du är den enda jag har.....

-Diana

-----------------------------------------------------------------------------

Då kör vi i gång med maratonet för att min blogg fyller 1 år grattis till den ;)

Under hela dygnet kommer det dyka upp ett nytt kapitel varje timme :)