Juliette:

Jag vaknar och det första jag inser är att jag kan höra någons andetag…

Vänta vart är jag och varför luktar det så rent.

Försiktigt öppnar jag ögonen och tittar runt i rummet och ser min mamma sitta halvt sovande på soffan.

Jag vet att hon inte sover då hennes andetag inte alls är lika djupa som när hon sover.

-”Mamma?” Frågar jag och hon rycker genast till.

-”Hur mår du?” Frågar hon mig med en riktigt tydlig munrörelse och jag rynkar näsan åt henne.

-”Varför snackar du så himla sakta?” Frågar jag innan jag tittar mig omkring.

Det är alldeles vit och det luktar kliniskt rent.

Jag är på ett sjukhus så mycket har jag fattat men varför är jag här?

-”Du kan höra igen” Säger mamma och jag tittar på henne frågande vad menar hon med igen jag har alltid kunnat höra.

-”Vad då igen jag kunde höra i går också” Säger jag och tänker tillbaka på hur mamma och pappa satt bredvid mig i köket och lyssnade på mig pladdra på om hur jag hatade skolan för att dom gav oss alldeles för mycket läxor.

En doktor kommer in i rummet och hennes blonda hår sitter uppsatt i en strävtofs.

-”Har du något emot att svara på några frågor?” Frågar hon och jag nickar.

-”Vad heter du?”

-”Juliette”

-”Vart kommer du från?

-”York”

-”Vilket år är det?”

-”2008” Både mamma och doktorn tittar på mig med oroliga ögon.

-”Hur gammal är du Juliette?”

-” 14”

Liam:

Försiktigt för jag mikrofonen upp till munnen och tittar ut över publiken.

Turnén började för ett tag sen och jag kan inte sluta tänka på Juliette.

Vart jag än går är hon där.

Om jag står på scen kan jag komma på mig själv att titta ut över publiken och leta efter hennes ögon.

Jag möter dom aldrig då hon aldrig är där.

Niall snackar inte med henne då han inte får tag i henne och jag ska vara ärlig jag tror att han är lika orolig som jag.

När jag sänker min mikrofon och tittar mot bakom scen så ser jag Tess ansikte och hon ser inte glad ut.

Mot örat har hon sin telefon som ser ut som om den ska spricka vilken sekund som helst då hennes hand trycker den så hårt.

Undra vem det är hon snacka med?

Hennes ansiktsutryck ändras drastiskt och hon tittar över mot mig med en panikslagen blick.

Okej så jag kanske har berättat för Tess hur jag känner för Juliette.

Hon såg ut som om hon skulle hugga huvudet av mig först men sen när jag lovade att jag ville bli bättre för henne så godkände hon mig så länge Juliette var lycklig.

Utan att ta bort min blick från Tess ansikte sjunger jag refrängen på One Thing.

Hennes ansikts utryck ändras och hon ler lite men det når inte riktigt hennes ögon.

Hon ser jätte orolig ut något som oroar mig.

Jag klarar mig genom hela konserten men hela tiden så går min blick till Tess som fortfarande pratar i telefon.

Visst hon brukar prata i telefon men aldrig under våra konserter eller så länge.

Något måste vara fel och jag är inte säker på att jag vill veta vad.

Juliette:

-”Kan du inte bara lämna mig ifred gå tillbaka till ditt jävla perfekta liv!”

-”Se dig för ditt freak”

-”Du borde verkligen inte röka det är dåligt för dig”

Jag kan inte få rösterna ur mitt huvud dom pratar och vissa ord upprepas.

Det låter som jag men ändå inte.

Sen är det en killes röst som kalla mig för Freak jag vet inte varför och hans röst ekar i mitt huvud.

Det är som ordet Freak studsar runt i mitt huvud som en studsboll.

Varför gör det så ont när han kallar mig Freak?

Varför kallar han mig freak?

Vem är han?

Jag sätter händerna för huvudet och känner tårarna rinna ner för mina kinder.

Få det att sluta få honom att sluta kalla mig freak.

-”AAAAAAAAHHHH” Jag skriker rakt ut och skakar av gråten.

Vad är det för fel på mig varför kan jag inte få rösten att sluta varför slutar den inte.

Jag drar i mitt hår för att få den at sluta jag vill inte höra hur ordet freak studsar runt som mot tomma väggar.

Ordet studsar som ett tomt.

-”AAAAAAAAAHHH” Jag skriker och försöker hålla för mina öron för att få det att sluta men det funkar inte rösten blir bara högre och högre.

In i rummet kommer flera sköterskor som snabbt är framme vid mig.

Innan jag vet ordet av så känner jag ett lugn sprida sig i min kropp.

Jag känner ingenting.

Jag inser inte vad dom gjort mot mig förens jag ser sprutan i en av sköterskornas hand.

Liam:

Jag kliver in i rummet som Tess bad min möta henne i.

Hon sitter på en av sofforna med huvudet i händerna.

Jag kan tydligt se på hennes kroppsspråk att det hon kommer säga inte är bra.

-”Du borde sitta ner” Säger hon med en grötig röst och man kan nu när hon tittar upp på mig se att hon har gråtit.

Hon har inget smink på sig något som är riktigt ovanligt.

Men hon är fortfarande vacker.

-”Jag ber dig snälla Liam flyg över till New York” Säger hon och tittar bedjande på mig.

Varför ber hon just mig att flyga över till New York.

-”Varför?” Frågar jag henne och hon tittar upp på mig och ruskar på huvudet.

Jag är inte ens säker på att jag vill veta vad hon ska säga sen.

-”Juliette…”

---------------------------------------------------------------

Jag vet att ni inte gillar att jag avslutade det där ;) det var just därför jag slutade där!

4+ till nästa så kommentera