Jag visste att det här var en dålig ide, varför gick jag ens med på det här från första början. Stacey sa att hon visste vad hon gjorde men det är något jag skulle vilja kalla bullshit, hur fan kan man medvetet släpa sig ut till mitt i ingenstans för att bli as full?
Med en suck trycker jag mig igenom ännu mer människor som dansar och pratar med höga röster, jag skulle lugnt kunnat klara mig utan det här i kväll. Jag kan faktiskt komma på en massa olika saker som jag skulle kunna gjort istället för det här.
-"Hello there beautiful" Säger en röst bakom mig, jag vänder mig snabbt om och möts av en kille med Blå ögon och svart hår, man kan tydligt se att hans hår är färgat då de blonda rötterna visas.
-"Do I know you?" Frågar jag honom snabbt då jag tycker att han är alldeles för nära mig för att jag ska tycka att det är okej. Jag känner mig instängd som om jag inte har någonstans att gå. Jag gillar verkligen inte den är känslan.
-"I think I need to go" Säger jag och försöker ta mig från honom, när han sträker ut sin hand mot mig så tappar jag all kontrol över mig själv, jag bara springer. Jag försöker inte att titta bak för jag kan höra hans fotsteg efter mig något som får paniken att sprida sig inom mig. Jag ångrar så mycket att jag kom hit från första början.
Jag skriker till när jag känner någon ta tag om min midja.
-"Shh" Säger någon och jag försöker fokusera på personen som står framför mig men jag kan inte se något mer än konturerna.
Jag hör hur någon springer förbi oss och jag inser att denna mystiska person just sparat mig en massa jävla energi. Men sen så kommer ju självklart tanken upp att tänk om denna person vill mörda mig, varför skulle han annars vara ute i skogen mitt i natten.
-"Please don't hurt me" Säger jag och känner paniken resa sig inom mig igen, jag är för ung för att dö.
-"I'm not going to hurt you" Det är något med personens röst som får mig att lugna ner mig, jag kan också lista ut att personen är en kille eller man.
-"Who are you?" Frågar jag och försöker fokusera på honom men jag hinner inte fokusera nog mycket för att se något innan han vänt sig om och börjat gå.
-"Please don't go" Säger jag och tittar efter honom. Jag kan urskilja hans hår och inser att det är lockigt något som får mig att le, jag undrar hur det skulle kännas att dra min hand igenom det.
-"We can't stay here he isn't going to run forever" Säger han och jag följer honom när han börjar gå. Han varnar mig för grenar och olika hinder som kan få mig att skada mig.
-"It's a lake over there we can sit down by it and talk if you want" Säger han och jag ler lite, jag kan höra att han är lite osäker men jag kan inte säga nej till honom det är något med honom som får mig att vilja veta mer om honom.
Jag sjunker ner bredvid honom och tittar på vattnet, jag har alltid gillat vatten det får liksom en speciell glans som inget annat kan få.
-"Are you going to tell me who you are now?" Frågar jag honom och jag kan höra honom skratta lite. Jag tittar mot honom men blir besviken när jag ser att hans ansikte är skuggat av ett träd. Jag undrar hur han ser ut, vilken ögonfärg han har.
-"I'm Harry" Säger han och jag ler lite. Jag gillar hans röst den är mysig att lyssna till.
-"Well I'm Denize" Säger jag till honom och ler.
-"Why are you out here at this time?" Frågar han mig och jag ruskar på huvudet samtidigt som jag skrattar lite, det är patetiskt varför jag är här. För egentligen vill jag inte vara här jag har aldrig vart säker på varför jag gör det här.
-"Honestly I don't know, my friends took me to this party and dumped me" Säger jag och suckar. Jag kan fortfarande inte fatta att de lämnade mig utan att säga något. Dem ska föreställa mina bästa vänner.
Jag vet inte hur länge jag sitter där och pratar med Harry men det känns som om jag kan prata med honom utan att han dömer mig, jag har inte träffat många personer som Harry.
-"So tell me something about yourself that you don't like" Säger Harry plötsligt och jag tittar upp mot den stjärnprydda himlen.
-"I honestly don't like that much about myself so this can take a while" Säger jag och skrattar lite. Det är sant jag är inte särskillt nöjd med mig själv.
-"I don't believe you" Säger han och jag ler lite och känner hur mina kinder blir lite röda.
-"How come?" Frågar jag honom och lägger mitt huvud mot hans axel. Vi har suttit ganska nära varandra något som får mig att glömma bort att det faktiskt är ganska så kyligt i luften.
Jag kan känna hur han stelnar till när mitt huvud nuddar hans axel men hur han snabbt slappnar av.
-"Because you are beautiful inside out" Säger han och jag kramar om honom. Det är ingen som sagt det tidigare, och om nu det här är den enda gången som någon säger det till mig så tänker jag ta vara på det. Harry är snabb med att krama mig tillbaka. Jag gillar hur det känns att ha hans armar runt mig.
Jag vet inte hur länge som vi faktiskt kramas eller håller om varandra men det spelar faktiskt ingen roll för det känns fantastiskt. Min telefon avbryter oss i alla fall något som jag kanske skulle kunnat klara mig utan.
-"I'm sorry."Säger jag och tar upp min telefon till mitt öra för att svara. Jag bryr mig inte ens i att titta vem det är som ringde då jag vet att det bara kan vara någon av mina vänner.
-"Where are you Denize we are going home" Säger Beth så fort jag klickat på svara knappen.
-"I.." Börjar jag men hinner inte säga något förens hon säger åt mig att jag ska ta mig till bilen. Utan att säga hej då så lägger hon på.
-"I have to go" Säger jag och tittar på Harry men som alla andra gånger som jag tittat på honom så ser jag inte hur han ser ut.
-"Will I see you again?" Frågar han och jag ler för oh jag vill träffa honom igen, jag har nog aldrig kännt mig så levande förut.
-" We can meet here tomorrow at 1 am" Säger jag och han svarar snabbt ett ja. Jag reser mig upp och han följer snabbt mitt exempel och reser också på sig.
-"I had fun" Säger han innan han kysser mig på pannan som hej då.
-"Me too" Säger jag och ler mot honom. vi säger hej då till varandra och jag börjar gå åt de hållet som jag kom ifrån när vi gick till sjön. Innan jag vet ordet av det så är jag framme vid ängen och det är lite mindre folk än innan men absolut mycket folk. Jag ser hur Stacey går bredvid Jonny påväg till bilen och jag springer till dem.
-"where have you been?" Frågar Jonny, jag kan tydligt se att Stacey är alldeles för full för att ens kunna registrera att jag är där.
-"Nowhere" Säger jag och Jonny tittar konstigt på mig, varför tittar han på mig så där? jag är här nu räker inte det?

-------------------------------------

DET ÄR MIN PAPPAS FÖDELSEDAG!

Vad tycker ni om detta?

Är så stolt över Bars and Melody som var med på BGT i går!!! Kan inte fatta hur långt dem har kommit sen jag först började följa dem! Det var ju förtusan bara Leo då som var ensam och han hade bara 2000 följare på twitter nu är dom upp i 40000 någonting!

Kommentera :)