Letter 1!
19/8-10
Kära någon!
Jag har aldrig träffat dig men jag hoppas att det är okej att jag skriver till dig. Mitt liv är inget märkvärdigt bara ett helt vanligt tonårs liv. Enda skilnaden är att jag är annorlunda mot alla andra och jag har alltid vetat det. Min mamma säger att det är bra att vara annorlunda men jag är inte riktigt säker.Jag är inte frisk jag lider ut av cancer och jag lovar dig att om jag någon gång träffar dig och inte lämnat dom här breven till dig så kommer jag att berätta.
I dag var första dagen efter sommar lovet också första dagen då jag gick tillbaka till skolan efter att blivit diagnoserad med cancer. Jag viste redan så fort jag gick igenom dörrarna till skolan att alla viste. Ingen tittade på mig som dom gjort tidigare. Alla mina vänner vände ryggen till mig då dom inte viste hur dom skulle hanskas med det. Dom vet inte om jag kommer överleva. Ärligt talat vet inte jag det heller. Jag hoppas att jag gör det för det skulle vara en ära att träffa dig personligen.
-Diana
------------------------------------------------------------
Kommentera vad ni tycker :)
39 Letters!
Hon lämnar breven i min hand och tittar på mig med ledsna ögon.
Det kan inte vara över hon kan inte vara borta jag fick aldrig säga hej då ordentligt.
Hon lämnar mig med tårar i ögonen och jag tittar ner på bunten med brev.
Försiktigt låter jag min tumme gå över dom då jag räknar dom.
Det blir tillsammans 39 brev.
Alla ligger i ett kuvär några ser ut att var nyare än andra och alla är adresserade till någon....
Förutom det sista brevet där det står mitt namn på.
Med skakiga steg tar jag mig till vardagsrummet men kommer inte så långt så jag sjunker ner längs väggen för att tårarna tar över.
Hon kan inte bara lämnat mig jag är inte redo att leva utan henne.
Den enda personen jag någonsin funderat att spendera resten av mitt liv med har lämnat mig för alltid.Destination Anywhere! Epilog
Pixie kliver in i huset hon inte vart i på evigheter och allt ser ungefär lika dant ut som när hon lämnade det.
-”Mamma”Ropar Louis in i huset samtidigt som han tar Pixies väska i en av sina händer.
Jay kommer ut och stannar i sina steg när hon ser Pixie stå där.
Louis systrar kommer fram och kramar om henne samtidigt som tårarna rinner ner för alla deras kinder.
-”Jag kan inte fatta att du är här”Säger Jay och tittar på henne med tåriga ögon.
Louis har lämnat tjejerna för att ställa upp hans och Pixies väskor på hans rum.
-”Man vet aldrig vart livet tar dig”Säger Pixie och Jay skrattar lite tillsammans med tjejerna.
Louis kommer ut till dom igen och lägger armen om Pixie för att hålla henne nära.
Han vill inte att hon försvinner igen han skulle inte klara av att vara utan henne igen.
-”Jag kan inte fatta att jag hitta dig igen”Säger Louis när dom senare på kvällen ligger och pratar i hans säng.
-”Jag skrev ju att om det var meningen så skulle vi ses igen”Säger Pixie till svar något som får Louis att le.
Ja hon sa ju det.
-”Livet är en svår sak man vet aldrig vart det tar dig men du vet att det alltid finns ett bra slut. Om det inte är bra så är det inte slutet”Säger Pixie och faller in i sömnen.
Louis sitter uppe länge och tänker på hennes ord.
Han vet inte hur länge dom kommer vara men han hoppas att det inte har ett slut.
------------------------------------------------------------
The End!
Jag lägger ut detta bara för att jag fick biljetter helt ofatbart!!! Fick ni?
Kommentera vad ni tyckte om den här fanfiction i hel het.
Kanske inte världens bästa epilog men skit samma jag försökte.
AAAAAAHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Destination Anywhere! 28
Louis:
Jag kliver in på vård hemmet och möts genast av Ofelia ägaren av vård hemmet.
Hon är väldigt ung något som förvånar mig då det är ett ganska känt vårdhem men kanske hon bara gillar att hjälpa folk.
-”Dom väntar i mat salen jag ska bara hämta den gruppen som har terapi nu”Säger hon och pekar mot ett hål där jag antar att matsalen är.
Med små steg börjar vi gå ditit och snart så är vi bakom en scen och väntar på att Ofelia ska komma tillbaka.
Ingen är som jag hade förväntat mig att dom skulle vara.
Dom flesta är väldigt unga och ser ut som vilka vanliga personer som helst.
Dom har vanliga kläder.
Då personalen inte har några arbets kläder är det väldigt svårt att inte blanda ihop dom med varandra.
Alla har sin egen stil.
En sak har i alla fall pasienter gemensamt dom har ett armband runt deras vrist som vissar vilken grad som dom har.
Om dom kan vara farliga för andra så har dom röd om du inte är farliga så har dom gul.
Sen är det olika nyanser av orange där i mellan.
Snart kommer ett gäng in genom dörren och hela jag fryser till is när jag möter dom blå ögonen jag inte sett på jätte länge…
Nej nej nej.
Hon kan inte vara på vård hem hon kan inte sitta här och ha något fel på sig hon är perfekt.
Utan att tänka på det springer jag fram till henne och drar henne med mig.
-”Du kan intre vara har du hör inte hemma här”Säger jag panik slaget och tittar på henne.
Jag låter mig själv bara för någon minut beundra hennes skönhet.
Hennes hår är mörkare än tidigare men man kan tydligt se dom blonda rötterna som vissar att det bara är färgat.
Hon börjar skrattar lite och jag fattar inte vad som är så roligt.
-”Louis jag hör vist hemma här det här ett hem för mig dom är min familj”Säger hon och jag ser mer panik slaget på henne.
Vad har dom som jobbat här igentligen gjort med henne varför får dom henne att tänka så.
Hon verkar inte fatta varför jag är så panik slagen då hon bara tittar frågande på mig.
Jag ska just kommentera henne när Ofelia ropar hennes namn.
-”Pixie kan du hämta Elsa du vet att det bara är dig hon lyssnar på”Säger hon och Pixie nickar.
-”Jag kan verkligen inte prata just nu. Du får gå upp på den där scen och göra ditt jobb så ska jag göra mitt”Säger hon innan han försvinner bort.
Det är då jag inser att hon inte är pasient här utan att hon jobbar här…
Kanske borde ha kollat om hon hade något armband.
Ja men då vet vi ju hur man gör bort sig för resten av sitt liv eller hur!
Med snabba steg skyndar jag mig bort till killarna.
Som får världens skratt anfall när jag berättar för dom vad som hände.
Liam ser ut som om han ska sprika.
Det är ju han som brukar vara så himla snäll.
Men den tiden kanske är förbi.
Den kanske försvann efter att Danielle försvann för några år sen.
Han har inte vart sig själv sen dom gjorde slut något som är riktigt synd då jag saknar den gamla Liam.
Jag saknar Danielle också dom var verkligen perfekta för varandra.
Snart kommer Pixie tillbaka med en liten flicka och vi får klar tecken på att börja.
Vi ska börja sjunga en av dom låtarna som betyder mest för oss alla.
The front pages are your pictures,
They make you look so small,
How could someone not miss you at all?
Jag tittar ut över publiken och möter genast Pixies leende.
Just i det ögonblicket viste jag att vi valde rätt låt att spela då jag tror att den betyder mycket för dom också.
I never would mistreat ya,
Oh I’m not a criminal,
I speak a different language but I still hear your call.
Jag tittar över till Harry för att se han le mot publiken som han alltid gör men det är något annorlunda den här gången.
Kanske han känner som jag att det var precis rätt låt för precis rätt tillfälle?
Diana,
Let me be the one to light a fire inside those eyes,
You could love me, you don’t even know me,
But I can feel you crying,
Diana,
Let me be the one to lift your heart up and save your life,
I don’t think you even realize baby you’ll be saving mine.
Diana
Jag sjunger och försöker att titta på alla i publiken men jag kommer på mig själv med att låta min blick glida tillbaka till Pixie hela tiden.
Men jag ska vara ärlig det känns så bra att titta mot henne och möta hennes ögon.
Dom lyser av lycka något som jag älskar att se i hennes ögon.
Hon är helt perfekt.
It’s only been four months but,
You’ve fallen down so far,
How could someone mislead you at all?
Jag tittar över mot Niall som verkar riktigt nervös när han sjunger.
Men ärligt det är inget mot vad jag är just nu.
Försiktigt för jag mikrofonen upp till mina läppar och tittar ut över publiken.
När mina ögon möter Pixies tar jag ett djupt andetag.
I wanna reach out for you,
I wanna break these walls,
I speak a different language but I still hear you call.
Hon har tårar i sina ögon när jag avslutar min del av låten och helt ärligt tror jag också jag har tårar i ögonen.
Ända sen jag skrev den här låten har jag velat sjunga den för henne och nu står jag här och gör det.
Diana,
Let me be the one to light a fire inside those eyes,
You could love me, you don’t even know me,
But I can feel you crying,
Diana,
Let me be the one to lift your heart up and save your life,
I don’t think you even realize baby you’ll be saving mine.
Jag sjunger med killarna i refrängen men nu så försöker jag inte ens titta bort från Pixie det går bara inte hon är som en drog för mig.
Om jag tittar bort kommer jag inte kunna fortsätta sjunga jag måste veta att hon är där och lyssnar på vart enda ord av vad jag sjunger.
För jag sjunger det för henne och alla andra här inne.
We all need something,
This can’t be over now,
If I could hold you,
Swear I’d never put you down.
Jag ser hur hon har tårar i ögonen och att några av dom redan tagit sin väg ner för hennes underbara kinder.
Hennes blå ögon glänser och man kan tydligt se att det inte är tårar av sorg för hennes leende avslöjar allt.
Den lilla glimten i ögonen som jag kommer ihåg finns fortfarande där.
Diana,
Let me be the one to light a fire inside those eyes,
You could love me, you don’t even know me,
But I can feel you crying,
Diana,
Let me be the one to lift your heart up and save your life,
I don’t think you even realize baby you’ll be saving mine.
(Oh-ah-oh)
Diana,
(Oh-ah-oh-oh-oh-oh-oh-oh)
Diana,
Baby you’d be saving mine,
(Oh-ah-oh)
Diana,
(Oh-ah-oh-oh-oh-oh-oh-oh)
Diana,
Baby you’d be saving mine
När låten är slut vågar jag släppa ögonkontakten med Pixie och titta ut över dom andra som sitter i publiken.
Dom flesta har tårar i ögonen och när jag tittar över till killarna så kan man tydligt se att dom också har det.
Niall har tårar på sina kinder också.
Liam däremot ser riktigt stolt ut och man kan tydligt se att han gillar vad han nyss gjort.
Helt ärligt gör jag det också allt känns bara helt perfekt i just det ögonblicket.
-------------------------------------------------------------------
THE END!!!!
Det kommer komma upp en epilog i morgon :)
Glöm inte att Kommentera vad ni tycker om den här fanfiction :)
Destination Anywhere! 27
Två år har gått sen Louis senast såg Pixie och han är nu i One Direction.
Året är 2016 och Louis är världskänd tillsammans med sina 4 bästa vänner Liam, Harry, Zayn och Niall.
Dom bestämde sig för att starta ett band för skojs skull och titta bara vart det tagit dom nu.
-”Jag vill inte spela på något jävla metal sjukhus”Säger Louis och tittar på Will från Modest som ruskar på huvudet.
-”Det är inget metal sjukhus det är ett vård hem för personer som behöver hjälp och det är en bra sak att göra”Säger han och Louis bara suck.
Louis:
Jag vill inte åka till något jälva mental sjukhus med mental sjuka personer för att spela för deras skull.
Visst jag tycker synd om dom men liksom dom får väl skylla sig själva om dom hamnar på ett sånt jävla ställe.
Jag vet att jag inte borde tänka så men det är för personer som har drog problem och sånt skit.
Det finns dom som slutat äta bara för att dom tycker dom är tjocka men igentligen är dom pinn smala.
Jag fattar bara inte vitsen med att göra något sånt mot sig själv.
-”Louis du vet att det är bra för oss”Säger Liam som lägger en stötande hand på min axel.
Jag tror att han vet att igentligen så är det inte att jag inte vill eller att det är fel på personerna där det är bara det att jag är rädd.
Rädd för att se något jag inte vill se.
Alla personer där har det svårt och jag har det bra jag vill inte göra det värre för dom.
Pixie:
Jag går genom dom vita korridorerna till ett av samlings rummen inne på vårdhemmet där vi ska ha gemensamma möten om hur våran vecka har varit.
Den mesta av min tid lever jag på vård hemmet det är som mitt andra hem.
Inte för att jag har något val jag kan inte bara lämna det.
Louis:
Jag sätter mig bredvid Niall som sitter och äter en Pizza bit som jag inte har någon aning om vart han har fått den ifrån.
Jag trodde all pizza tog slut i går.
Tydligen inte.
-”Så vad tycker du om det här med vård hem?” Frågar jag och han lägger ifrån sig pizzan.
-”Det kommer bli okej tror jag” Säger han innan han reser sig upp och tar talriken med Pizzan på med sig till sitt rum.
Han kan äta men han äter absolut inte lika mycket som vissa fanfictions får honom att äta.
Oh ja jag läser Fanfictions det är riktigt kul att se vad våra fans ser oss som.
Jag gillar när dom nästan lyckas spegla våran personlighet och det vissar bara hur mycket dom egentligen vet om oss.
Jag läste en här om dagen och den satt jag och grät så mycket till.
Det var en tjej som hade hittat en bild på mig och Pixie som jag lagt ut på twitter under den sommaren som jag var med henne.
Hon hade letat reda fakta om Pixie och skrvit en Lixie fanfiction jag tror jag ringde Pixie 32 gånger den dagen bara för att veta om hon var okej.
Det slutade med att hon hade tagit självmord utan att jag visste om det.
Hela historian var så himla verklig så jag var tvungen att se om hon fortfarande levde.
När jag ringde henne sista gången av dom 32 gångerna svarade hon faktiskt och sa åt mig att inte ringa henne för att hon inte hade tid att prata.
Jag tror aldrig att jag vart så glad att höra någons röst.
Det var första gången sen hon lämna som jag hörde hennes röst.
Om man bort ser från videos och sånt skit för det är inte alls samma sak som att höra henne säga dom orden.
-”Louis du bör gå och lägga dig för vi ska upp tidigt i morgon vi ska åka till York”Säger Liam och jag tittar på honom.
Sa ha York snälla säg att han sa York.
-”Sa du York?”Frågar jag och han inser genast vad det handlar om.
Killarna vet allt om mig till och med om mig och Pixie.
Han nickar till svar men tittar sen seriöst på mig.
-”Få inte upp hoppet Louis hon kanske inte är kvar det har gått två år”Säger han och jag vet att det gått två år men jag måste få ha hoppet uppe för utan det tror jag inte att jag kommer kunna åka till York.
Jag vet också att om hon inte är där kommer jag vara ledsen och förstörd för flera dagar framåt.
Liam:
Dom undrade varför dom inte skulle berätta för Louis vart det ligger.
Jo för att Louis kommer bli galen och vilja se Pixie på en gång.
Jag kan inte låta honom se Pixie han kommer bara bli sårad.
Eller?
Jag vill bara det bästa för Louis och jag vet att träffa Pixie igen kommer vara en av dom bästa sakerna men jag vet också att om han inte träffar henne när han är i York kommer han vara förkrossad i flera dagar.
Jag vill inte se han förkrossad som den natten han berätta för oss om Pixie.
Eller den natten då han kom hem full för att det var ett år sen Pixie lämndade honom.
Visst jag viste att han och Pixie slutade drastiskt på natten till jul men liksom han berättade aldrig vad som egentligen hände mellan dom.
Harry:
Jag vaknar mitt i natten av att Louis kommer in i mit rum och tittar på mig med tårar i ögonen.
-”Louis?”Säger jag i en frågande röst och man kan tydligt höra att jag är trött.
Det är inte första gången Louis kommer in till mig men det är första gången på ett tag som jag ser honom komma in hitt.
-”Jag hade en dålig dröm … igen”Säger han och tittar på mig som om han ska brista i tårar vilken sekund som helst.
Jag öppnar täcket så han får plats.
Louis är min aldra bästa vän och jag skulle göra allt för honom för att se honom lycklig.
Han kryper ner bredvid mig och gosar in sig i mig.
Det är en av dom sakerna jag gillar med Louis han är riktigt gosig och det är jag också.
Han är bara perfekt och jag önskar att han och Pixie träffas igen eller att han kommer över henne för jag vet inte hur mycket längre jag klarar av att se honom så ledsen varje dag och varje natt.Kommentera!!!!!!!!
Destination Anywhere! 26
Louis:
Louis!
Jag vet att det är fegt att bara lämna sina problem bakom sig men ärligt jag klarar inte av att se dig i ögonen just nu. Du betyde och betyder så mycket för mig. Jag vet att om jag tittar dig i ögonen och du ber om ursäkt kommer jag att ta dig tillbaka på direkten för att du är helt underbar hela du. Men jag kan inte göra det hur mycket jag än skulle vilja ta tillbaka dig så kan jag inte. För varje gång jag ser på dig så ser jag dig med henne. Sättet hon rör dig utan att du gör något annat än att låta det hända. Sättet dina händer rör sig över hennes kropp som om det är det enda som ebtyder något i ditt liv. Jag vet att du sagt att hon inte betyde något för dig men det värkar som om det inte riktigt var sant. Kanske det här var vad du vill? Få henne tillbaka. Jag hoppas helt ärligt att det inte är så för det skulle bara göra ont att veta. Jag tror inte att den Louis jag känner skulle kunna göra något sånt. Men ärligt börjar jag ifråga sätta om jag faktiskt kände dig. För jag trodde aldrig att du skulle såra mig så mycket som du gjorde.
Jag har lämnat Doncaster förhoppnings viss innan du vet att jag åker. Jag vill inte att du ska veta vart jag åker.Jay vet inte vart jag ska så försök inte ens fråga henne för jag har inte berättat för någon. Du behöver inte leta efter mig för du kommer inte hitta mig. När skolan börjar till våren vill jag INTE se dig utanför portarna jag vill inte ha dig där Louis förstår du det. Jag kan inte ha kvar dig i mitt liv för jag klarar inte av att bli sårad igen.
Jag älskar dig Louis och du kommer alltid betyda någonting för mig. Så det här är mitt hej då till dig Louis. Jag önskar dig all lycka i livet och kanske om det var meningen så ses vi igen. När vi båda är redo att träffas igen.
-Pixie
Jag tittar på pappret i min hand.
Hon har lämnat mig och kommer inte tillbaka.
Jag hade listat ut att hon hade lämnat när jag hitta rummet tomt när jag vakna jag trodde bara inte att hon skulle lämna utan att säga hej då.
Men på sätt och vis sa hon hej då.
Tårarna rinner ner för mina kinder när jag tittar på hennes handstil.
Orden är lite utkletade på sina ställen vilket vissar att hon har gråtit medans hon skrivit det här.
Pixie:
Jag kliver av planet och möter Mary i en kram.
Jag tog pappas privat plan hit då pappa sagt att jag kunde ta det om jag någonsin skulle behöva åka någonstans.
Det var efter i sommras då han lärde sig att jag skulle vilja åka och se världen.
-”Gumman då”Säger Mary och kramar om mig hårt.
Jag låter tårarna rinna ner för mina kinder.
Det är redan mörkt ute och jag följer med till hennes bil som ska ta oss till hennes hus.
Hela min jul gick åt att gråta och sitta på ett plan.
Den kunde ju vart bättre.
När vi kommer hem till Mary så vissar hon mig till gästrummet och jag tackar henne.
Hon berättar också att hennes syster dotter kommer över då hon har vart med om ungefär samma sak som mig och hon tror jag kan behöva någon som förstår mig att prata med.
När hon lämnar mig ifred tittar jag runt i det ljusa rummet.
Det är väldigt ljust men om man tittar noga så är det inte vita väggar dom är en aning ljus ljus ljus rosa.
Väldigt vackert.
Jag skulle säkert tyckt det var mycket vackrare om jag inte hade kännt mig som en stor låda av skit.
Med en suck slänger jag mig ner på sängen och låter tårarna rinna ner för mina kinder.
Ur Författarens perspektiv:
Louis ligger med händerna bakom huvudet i sin säng och tittar upp i taket med en tom blick.
Han har inte lämnat sitt rum på hela tiden sen han fick reda på att hon inte är där.
Julen är över och han var inte ut en enda gång mer än när han skulle gå på toa.
Annars har han bara legat där i sin säng och tyckt synd om sig själv.
Han förstår inte varför han ska vara lycklig han har sårat den han älskar.
Pixie ligger med ansiktet mot väggen i sängen.
Tårarna bränner bakom ögonlocken men hon har just fått dom att sluta och hon vill inte att dom ska komma igen hon vill inte känna den brinande smärtan i bröstet som hon har varje gång någon säger Louis namn eller någon ens försöker prata med henne.
När hon tänker på honom går hennes hjärta i tusen bitar.
Dagarna går och ingen av dom gör något mycket.
Louis går upp för att äta och skickar alltid i väg ett sms till Pixie om att han inte tänker ge upp men att han respekterar hennes val om att inte träffa honom igen.
Han vill gärna se henne igen men han vet att om han inte gör som hon säger blir det värre.
Det han inte vet är att Pixie inte äter och inte lever.
Ofelia Marys syster dotter har kommit över varje dag och visst Pixie pratar med henne men hon känner sig inte bättre.
Hon säger till alla att hon äter men alla vet redan att det är en lögn.
Det enda som verkar hålla henne vid liv just nu är musik och hennes nuvarande favorit band 5 seconds of summer.
Dom får henne att känna sig bättre för att dom har verkligen underbar musik.
Snart är jul lovet över och Pixie sitter på planet hem igen.
Hennes blonda hår är i en lila färg och hennes blå ögon är inramade av svart eyeliner.
Mary hade gråtit när hon sett Pixie i det mörk lila färgade håret och svarta eyelinern.
Hennes glasögon ligger längst ner i väskan och linserna sitter i.
Aldrig har hon någonsin haft någon så drastisk förändring men ärligt så klarar hon inte av att se sig själv i spegeln och inse vilken jävla loser hon är.
Vem fan skulle kunna gilla någon som inte ens gillar sig själv.
Hon hade inte riktigt tänkt färga håret lila men liksom när hon satt där i frisör stolen och dom frågade vilken färg hon ville ha så var lila den enda färgen hon kunde tänka på.
Med en suck sjunker hon ner i sätet på privat planet som hennes pappa skickat till henne.
Det ska ta henne till London där hon blir upp plockad av helikopter för att åka till York.
Hon kommer vara hemma vid midnatt och sen i morgon ska hon till skolan.
-”Kan jag fixa något för dig?”Frågar en flygvärdina men hon ruskar bara på huvudet.
Under dom två veckorna hon vart i Florida har hon blivit brunare och mycket mycket smalare då hon knappt ätit mer än när hon blivit tvingad.
Nu när hon kommer hem igen så kommer hon vara ensam i två veckor då Mary har längre semster och hennes pappa jobbar hela tiden så han kommer nog inte märka något.
-----------------------------------------------------------------------
Glöm inte att kommentera vad ni tycker!!!
Rösta på vilken fanfiction du vill läsa sen:
Destination Anywhere! 25
Jag följer efter Perrie som letar efter sin pojkvän Zayn.
Hon berättar att Zayn är en av Louis vänner från Bradford dom träffades när Louis klass var och hälsa på dom i deras skola för en vecka.
-”Zayn”Ropar Perrie och en kille med stylat hår tittar upp mot oss.
Han ler när han ser Perrie och jag inser att det måste vara hennes pojkvän.
-”Hej”Mumlar han till henne innan han lägger sin arm runt hennes midja och drar henne närmare honom.
Han kysser henne lätt på läpparna och man märker verkligen att dom är riktigt gulliga tillsammans.
Perrie berättar för Zayn vem jag är och Zayn är en riktigt cool kille.
Dom ska åka hem senare i kväll till Bradford och det är riktigt häftigt att han har åkt hela vägen bara för Louis skull.
Jag önskar att jag hade en sån bra vän.
-”Där är du ju”Hör jag en röst bakom mig som jag mycket väl känner igen.
Hans varma arm läggs runt min midja och drar mig mot hans överkropp.
Värmen går igenom min tröja och jag ser hur Perrie har ett leende på läpparna.
-”Zayn dig var det länge sen jag såg”Säger Louis och gör något handslag med Zayn utan att släppa taget om mig och det är riktigt gulligt.
-”Louis det här är Perrie min flickvän”Säger Zayn och kramar om Perrie från sidan och jag kan tydligt Se hur glad Perrie är över att ha Zayn som pojkvän.
Efter att kvällen går på så försvinner Louis bort tillsammans med några killar.
Jag stannar med Zayn och Perrie då dom berättar väldigt gulliga berättelser om vad dom har gjort.
Sen så vill dom gärna veta vad jag och Louis gjort och hur vi träffades.
När klockan börjar dra sig mot halv två bestämmer jag mig för att leta reda på Louis för att säga god jul då det ju jul när klockan är över 12 så.
-”Har du sett Louis?”Frågar jag Liam en annan av Louis kompisar som kommit över hitt.
Han är typ den enda nyktra personen här då han berättat tidigare att han inte dricker för att hans njure har vart konstig plus så ska han köra hem i morgon bitti till sin familj så han ville inte gärna vara bakfull.
-”Han försvann upp tillsammans med någon brunett”Säger han och jag nickar innan jag sätter fart upp för trapporna.
Mina steg stannar när jag ser dom två personerna framför mig.
Louis står med Eleanor mot sig och kysser varandra som om det inte finns något i morgon
Han händer är överallt på hennes kropp och man kan tydligt se att hennes ena hand är under hans byxor.
Jag drar efter andan något som får båda två att dra deras uppmärksamhet till mig.
Eleanor bryr sig inte ens att ta ur sin hand ut Louis byxor.
Louis reagerar direkt när han ser mig.
Med tårar i ögonen ruskar jag på huvudet och springer ner för trappan.
Louis:
Jag tittar efter henne och jag inser inte ens att Eleanor fortfarande har sin hand i mina byxor förrens jag känner den röra sig.
Jag putar genast bort henne och knäpper igen byxorna på vägen ner för trappan efter Pixie.
Att se hennes tårfylda ögon fick något i mig att knäppa till på riktigt.
Jag har aldrig sett någon så sårad och sviken förut.
Det gör ont i mig att veta att det är mitt fel att hon känner sig sårad och sviken.
Ärligt skulle jag också gjort det.
Med snabba steg springer jag efter henne men när jag kommer ut är hon redan borta.
Jag springer hem så gått jag kan då jag fortfarande är lite borta från allt jag druckit.
Jag var helt jälva pakad innan Pixie kom in och såg mig med Eleanor.
Allt kom tillbaka till mig just i det ögonblicket.
När jag kommer in hemma ser jag mamma stå och ruska på huvudet med en ledsen och besviken min på huvudet.
-”Hur kan du göra så mot en flicka Louis. Jag trodde jag hade uppfostrat dig bättre”Säger hon och att höra det från henne gör ont.
Jag hatar att göra min mamma besviken.
Det är det sista jag vill göra.
Och såklart såra dom jag älskar.
Nu har jag gjort båda två sakerna på loppet av en timme.
Jag är så misslyckad.
Med släpiga steg tar jag mig upp till mitt rum men när jag försöker att öpna dörren så är den låst.
Pixie måste låst in sig där.
-”Pixie... Snälla”Säger jag och känner tårarna rinna ner för mina kinder.
Jag vill inte såra henne jag älskar henn.
Jag älskar henne så mycket.
Eleanor betyder inget för mig.
Pixie:
När jag vaknar nästa morgon så tittar jag på alla mina grejer som är i hop pakade i väskan.
Jag ska flyga över till Florida och bo med Mary tills skolan börjar.
Mary är i Florida under jul där hon har ett hus.
Jag ringde henne i går och hon sa att jag kunde komma ditt och bo med henne då jag var som ett barn för henne.
Hela min jul är förstörd.
Det är jul och jag grätt mig själv till sömns.
Nu ska jag sätta mig på ett plan och åka till en av dom få personerna jag vet bryr sig om mig.
Med en suck torkar jag bort en av tårarna som fortfarande rinner ner för mina kinder.
Jag bytter snabbt om till mjukis byxor och munktröja.
Mitt hår sätter jag i en flätta då jag verkligen inte årkar göra något.
Sist men inte minst sätter jag på mig mina glasögon.
Taxin jag bestälde kommer vara här vilken minut som helst.
Jag kliver ut ur rummet och hittar Louis sovande med huvudet mot dörrkarmen.
Jag ruskar på huvudet och tar upp min väska och drar den efter mig.
-”Ska du åka?”Frågar Fizzy mig med ledsna ögon och jag tittar på henne.
Jag vill inte lämna henne och tjejerna men jag kan bara inte vara kavr här.
-”Ja... Men tro inte att det är erat fel ni har vart hur underbara som helst och tack för allt”Säger jag och tittar på Jay som ser ledsamt men förståligt på mig.
Med en kram till var och en av dom så lämnar jag huset.
Jag vet mycket väl att jag inte sa hej då till Louis men jag klarar inte av att prata med honom just nu.
Och helt ärligt vet jag inte om jag någonsin kommer bli redo att prata med honom igen.
Mina tankar går till det lilla brevet som jag skrev till honom.
Det ligger på hans skrivbord och jag vet att han kommer se det.
Jag kliver in i taxin som börjar åka.
Det väntar en lång resa för mig.
---------------------------------------------------------
DRAMAAAAAAAAA!!!!!!!!
Kommentera :)
Glöm inte att rösta på vilken fanfiction du vill läsa sen
lifeofsomeone.blo.gg
Destination Anywhere! 24
Jag tittar på Pixie som drar på sig en svart kläning som räcker henne till lite över knäna.
Passar henne riktigt bra.
Hennes bleka hudton ser ännu blekare ut än vad den gjorde innan men på ett bra sätt.
Hon tar en neon rosa tröja över så att det ser mer ut som om hon har kjol.
Hon tittar sig i spegeln innan hon tar av sig tröjan och sen tar av sig kläningen.
Det är bra att hon inte är blyg att byta om framför mig längre.
Hon drar på sig ett par tajta svarta jeans och låter ett par neon gula hängslen hänga ner.
Jag kommer i håg när jag tvingade henne att köpa dom då jag tycket det var en häftig färg.
Hon drar den skrik rosa tröjan på sig igen och ler nöjt mot sin spegelbild.
-”Vad tycks?”Frågar hon mig och vänder sig om.
Hon är riktigt färgglad.
Hennes glasögon har hon bytt till linser något som inte händer ofta.
Hon har maskara och hennes hår ligger i en fläta över hennes vänstra axel.
-”Du ser perfekt ut”Säger jag och ler mot henne.
Det är ingen lögn hon ser perfekt ut.
Hon drar på sig ett par neon gula skor som jag också tvingat henne köpa.
Tröjan är nog det enda neon färgade jag inte tvingat henne köpa.
Jag kan ha köpt den åt henne men det här inte hit.
Min hand tar tag i kavajen som ligger över min skrivbords stol.
Den är mörk blå ochjag drar den över mina axlar .
Jag har ett par vanliga jeans lite mörkare bara.
Sen har jag en helt vanlig vit tröja tillsammans med min kavaj.
Vi ska gå till Stan som har fixat en födelsedags fest för mig.
Han fixar det varje år och varje år blir det lika galet.
Förra året gick jag ditt med Eleanor och det sluta med att jag gick hem tidigt för att hon stog och dansa med Mark hela kvällen.
Pixie:
Jag le mor Louis och tar tag i hans hand.
Vi går tillsammans ut till taxin som väntar utanför.
Louis ville inte ha ansvaret för att se till att hans bil kom hem och han ville absolut inte avstå att dricka.
Jag förstår honom faktiskt.
Han har också sagt att han vill att jag ska ha kul så att om jag vill ta något att dricka som inte är läsk så ska jag kunna göra det utan att behöva oroa mig för att inte ta mig hem.
Inte för att det skulle vara ett störe problem.
Jag skulle kunna åka till York och hämta min tandborste och åka tillbaka utan att märka att något har hänt med mina pengar.
Det finns fördelar med att ha rika föräldrar...
Eller ska jag säga förälder?
Vi kliver ut ur taxin och Louis insisterar på att han ska betala även fast det är hans födesledag.
Han kan vara ganska envis i bland men det är därför jag älskar honom.
Åh jag älskar hur det låter.
Jag älskar honom.
Vi kliver in i det varma huset och man hör genast hör musik komma mot en så fort man kliver in i hallen.
Jag är inte riktigt säker på att jag vill veta hur hög den är inne i vardgasrummet där musiken verkar komma ifrån.
Det kommer upp mycket folk till oss och hälsar.
Dom flesta önskar Louis grattis andra verkar inte veta vem han är förens han berättat sitt namn också.
Jag försöker så gott jag kan att komma i håg alla deras namn men helt ärligt så kommer jag knappt i håg hälften av dom.
Hur kan Louis komma i håg alla deras namn.
-”LOUIS!!”Hör jag en röst som jag absolut INTE vill höra..
Matilda.
Hon kommer fram till oss i en kort kort KORT!!!!! Kläning.
Den är i ett zebra mönster vilket får henne att synas mellan alla mäniskor.
Nämde jag att det var rött och blått zebra mönster?
Hon har jätte höga klackar som ser ut att vara omöjliga att gå ut.
Därför är jag väldigt förvånad när hon springer fram till Louis och kramar om honom hårt.
-”Jag kan inte fatta att du här. Jag visste inte att du skulle komma”Säger Matilda och Louis ser ut som om han ska börja skratta vilken sekund som helst.
-”Ja för man brukar ju inte komma till sin egen födelsedags fest”Säger han och tittar över mot mig och gör ett ansiktutryck som får mig att skratta med honom.
Matilda försöker att dölja hur förolämpad hon igentligen blev.
-”Vad gör du här då?”Frågar Louis och hon ler ett elakt leende som visar hennes perfekta tänder som jag kommer i håg inte var så perfekta innan hon fick tandstälning i mellanstadiet.
-”Jag är här med Eleanor”Säger hon och man kan tydligt se att Louis känner sig obekväm med att Eleanor är här.
Jag är helt ärligt också obekväm med att veta att hon är här.
-”LOUIS”Hör jag en annan röst ropa och närm man pratar om trollen..
Eleanor dycker upp med en kort svart kläning mycket mer diskret än Matilda.
Helt ärligt känner jag mig inte alls välkomen där då jag är den enda tjejen som man kan se på hela festen som inte har kläning.
Jag hade bara inte lust att ha kläning.
Louis börjar prata med dom och jag ursäktar mig från dom då jag absolut inte orkar med Matildas elaka blickar.
Hon skickar dom hela tiden och jag kan verkligen känna hur mycket hat hon känner mot mig.
Jag kliver in i köket och möter en tjej med rosa hår.
Hon ler mot mig.
-”Hej jag heter Perrie jag har inte sett dig förut”Säger hon.
På sig har hon ett par ljus gröna shorts, ljus rosa linne med en kort ljuslila jeans jacka över.
Hon är verkligen vacker.
-”Jag är Pixie"
-”Louis tjej”Säger hon.
Hon säger det inte som en fråga utan mer som att hon vet vem jag är.
Jag nickar bara som svar och hon ler mot mig.
Hon har ett vänligt leende och man kan tydligt se att hon har smink på sig men ändå ser hon inte översminkad ut.
Det är något jag måste beundra hos henne då inte många lyckas med det
Dom flesta ser över sminkade ut när dom sminkar sig som henne.
-----------------------------------------------
KOMMENTERA!!!!!!
Någon som hört 5 seconds of summer´s nya låt?
Jag har och älskar den sjukt mycket :)
Glöm inte att rösta vilken fanfiction du vill läsa sen.
Destination Anywhere! 23
Jag vaknar den 24 ensam i sängen och vet redan att Louis är uppe och letar efter sina födelsedags presenter.
Han berätta i går att det vara något han gjort sen han var barn och bara för att han fyller år tänker han inte ändra på det.
Jag låter täcket lämna mig och kliver upp ur sängen.
Den kalla luften från utanför täckets värme slåss mot mina ben.
Jag drar på mig ett par mjukisbyxor .
Med trötta steg går jag ner och ser Fizzy sitta mitt i mot Lottie i köket.
Tvillingarna sitter i vardagsrummet och ser på tv medans Louis hänger efter Jay för att få sina presenter.
Jag låter ett skratt lämna mina läppar när jag ser Louis gå som en svans bakom Jay.
Han vänder sig genast mot mig och ler stort när han ser mig stå där.
Han lämnar sin mamma och kommer fram.
Med en kyss säger han god morgon.
Han frågar sen om jag har sovit gott och jag svarar ja efter som jag alltid sover gott när jag sover i Louis armar.
Jag kommer på att han kanske vill ha sin födelsedags present så jag springer upp till hans rum och tar ut den vita lådan med svart snöre runt.
Eller snöre och snöre det är mer ett svart band.
Det är ganska vanligt paket men inne hållet är speciellt.
Jag går ner till Louis som tittar nyfiket på mig när jag kommer ner.
Vem hade vetat att någon som fyller 22 kunde vara så barn lik.
Jag kan inte precis säga barnslig för det passar inte in på Louis han är bara barn lik.
Forever Young.
Louis:
Jag tar i mot det lagom stora paketet från Pixie och ler mot henne.
Med försiktiga rörelser öppnar jag snöret innan jag lyfter av locket.
Ett leende formas på mina läppar när jag ser vad som ligger inuti.
Aldrig har någon brytt sig i att göra något så underbart och personligt till mig förut .
Om man bortser från tvillingarna som brukar måla teckningar till mig.
Som för övrigt sitter uppe på mina väggar varenda en av dom.
Jag tycker om att vissa att jag bryr mig.
Jag tar upp den vita boken som är ganska tjock och ler åt bilden på mig själv på framsidan.
Solen går ner bakom mig och vattnet ligger perfekt i bakrunden.
Det är Pixie som har tagit bilden det vet jag då jag kommer i håg som om det vore i går som hon tog bilden.
Jag läser texten med med dom guldiga bokstäverna och skrattar lite.
”Hundra anledningar : Varför Louis Tomlinson är Underbar!”
Fizzy lutar sig över min axel för att se vad det står och hon ler lite när hon ser texten.
Jag öppnar första sidan och ser Pixies handstil något som bevisar att hon skrivit boken förhand.
1 : Hans leende!
Sättet hans ögon alltid tindrar när han ler ett riktigt leende. Hur hans perfekta tänder alltid visas om han ler ett tandleende. Hur han får små rynkor runt ögonen när han ler något av det gulligaste i hela världen. Sättet hans smile band alltid gör dig glad.
Jag ler lite vilket får mig att tänka på orden som hon skrivit ner i boken med sin underbara hand stil.
Den står i perfekt skrivstil och ser hur underbar ut som helst.
Över varje I har hon satt ett hjärta och jag kan inte låta bli att le åt det.
Hennes hjärtan är hur vackra som helst.
Sidorna är i en ljus rosa färg och pennan är svart något som får det att se perfekt ut.
-”Den är perfekt”Säger jag och hon ler.
Jag tittar tillbaka ner i lådan och ser att det ligger något mer där i.
Försiktigt tar jag upp det och jag kan nästan känna hur mitt hjärta slåt dubbelt så hårt när jag ser vad som ligger i.
Det är ett svart fotoalbum med Sommaren 2013 skriven över den.
Jag öppnar den och ser bilder från när vi gick på planet till Sverige.
Försiktigt bläddrar jag igenom varje sida och ser hur alla bilder sitter i årdning.
Det är alla bilder vi tagit från första dagen vi åkte till sista dagen då vi skiljdes åt.
Lottie och Fizzy har snabbt tagit böckerna ur mina händer och börjat titta igenom dom.
Jag går fram till Pixie och slänger mina armar om henne och kysser henne och jag kan känna hennes leende mot mina läppar.
Min bara överkropp är tryckt mot hennes tröjklädda.
Hon har en av mina tröjor på sig och ärligt tycker jag extra mycket om att se henne i mina tröjer.
Själv har jag på mig ett par gråa mjukisbyxor som hänger lågt på mina höfter.
Pixie har ett par skrik rosa mjukisbyxor till min vita tröja något som gör att hpn syns.
Jag låter mitt huvud luta sig ner mot hennes öra och jag kan känna hur hennes andning blir snabbare när jag låter min mun stanna vid hennes öra och blåsa lite varm luft.
-”Världens bästa födelsedags present”Viskar jag i hennes öra och är väl medveten om att jag låter mina läppar nudda hennes öra några gånger.
Något som hon inte verkar ha något problem med.
När jag lutar mig från henne ser jag den svaga antydan av en rodnad på hennes kinder och jag blinkar med ena ögat mot henne något som gör den mycket tydligare.
Hon kramar mig och gömmer sitt ansikte i mitt bara bröst.
Efter en stund så släpper hon lite på gräppet men hon släpper inte helt.
Hon låter en av sina händer gå över min tatuering som jag har över bröstet.
Jag vet själv att hon gillar den då hon berätta det när hon såg den första gången.
Mina läppar nuddar hennes panna ett antal gånger innan jag blir avbruten av ett fnissande från tjejerna vilket gör mig ganska nyfiken på vad dom tittar på.
Jag drar med mig Pixie bort till dom då jag inte riktigt är redo att släppa taget om henne riktigt än.
--------------------------------------------------------------------------
Vad tror ni dom fnissar åt?
Har ni hört Diana än jag har och älskar den hur mycket som helst!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Någon som ska försöka få biljetter tills dom kommer hitt nästa gång?
Jag ska :)
Kommentera vad ni tycker ska hända :)
Glöm inte att rösta för nästa fanfiction!
Sorry
Destination Anywhere! 22
Om du har något i mot att läsa Dirty så hoppa över hel författarens perspektiv :)
Ni är varnade :)
Förlåt om det är dåligt första gången jag skriver något sånt...
-----------------------------------------------------------------
Jag tittar på Pixie med stora ögon när hon just vunnit på fifa mot Stan.
Stan är nog den bästa jag känner på fifa..
Nej vänta stryk det.
Pixie är nog den bästa jag känner på fifa.
Hon spelar riktigt bra.
Undra om hon spelar lika bra fotboll som fifa.
Kanske jag ska ta med henne till fotbolls planen när snön försvinner för jag hoppas verkligen att vi fortfarande är som vi är nu då.
Om jag inte är tillsamman med henne då så hoppas jag att vi är vänner för ärligt att vara med Pixie gör min dag tusen gånger bättre.
Att se henne le får mig att bli helt varm inombords att höra henne skratta får tusentals fjärilar att vakna i min mage.
-”Louis jag måste dra nu”Säger Stan efter att ha tittar på sin mobil efter att den vibrerat.
Jag säger hej då och Pixie ler lite innan hon säger att hon inte kommer berätta för någon att hon vann.
Han ler tacksamt mot henne när hon säger det sen är han snabbt ute i hallen för att sen försvinna ut till sin bil.
Författarens perspektiv:
Louis tittar på Pixie som står borta vid spegeln och borstar ut sitt blonda hår.
Det faller perfekt ner för hennes axlar och han reser sig sakta upp ur sängen för att går fram till henne.
Hon ler när hon ser Louis figur komma upp bakom henne.
Han tar tofsen som hon ska sätta upp hennes hår i och låter den falla till marken.
Hon tittar frågande på honom men han bara ler ett lekfullt leende mot henne.
Louis lämnar små lätta kyssar efter hennes nacke.
Pixie biter sig lätt i läppen för att stoppa ett stön komma ut från dom.
Det lyckas inte så bra då det lyckas falla fler en ett stön.
Hon vänder sig i Louis grepp och han lyfter upp henne så att hon kan lägga sina ben runt om honom.
Deras andetag är ojämna och kyssarna dom delar är fyllda av kärlek.
Pixie har aldrig känt ett sånt stort behov efter någon som hon känner med Louis.
Bara att veta hur när dom är gör henne galen.
Han bara överkropp är tryckt mot hennes tröjkläda överdel.
Flera stön lämnar deras läppar när Louis låter sin hand leta sig upp under Pixies tröja.
Då Pixie inte sover i bh möter hans hand dom bara brösten ganska snabbt och det får Pixie at gny efter mer kontakt.
Louis känner själv hur han hårdnar av närheten dom har med varandra.
Dom förflyttar sig lät över golvet bort till sängen.
Med lätt menar jag inte lätt över huvudtaget Louis snubblade nästa 5 gånger innan dom äntligen landar i sängen.
Louis tar försiktigt av Pixies tröja så att hon absolut har tid att tänka på vad hon vill och inte vill.
Han vill verkligen inte att hon ska göra något som hon inte vill.
Han skulle vänta en evighet på henne om det var det som behövdes.
-”Jag har aldrig gjort det här förut så du får lova att vara försiktig”Säger Pixie tyst Louis och han nickar.
Absolut att han ska vara försiktig han vill absolut inte skada henne.
Pixie låter sin hand leta sin väg ner till Louis byxlinning.
Försiktigt drar hon ner dom och lämnar honom i bara underkläder.
Men hon kan inte klaga.
Hon själv är i bara trosor och hon gillar verkligen att se Louis utan byxor.
Det lät så fel men ni fattar vad jag menar.
Louis låter försiktigt sina fingrar glida över Pixies trosor något som får Pixie att spänna sig en aning då hans handling får henne att känna sig så bra.
-” Slappna av” Säger Louis lugnande i Pixies öra och utan att han behöver säga det två gånger slappnar Pixie av.
Han låter ett av hans fingrar gå innanför hennes trosor och Pixie låter ett lätt stön komma ut från hennes läppar av hans handling.
Louis rör sig lite försiktigt inne i henne innan han försiktigt tar ut sitt finger igen.
Tar försiktigt ner hennes trosor och hon hjälper till att få av dom.
Pixie hjälper sen till med att få av Louis hans kalsonger.
Han för kondomen över hans längd innan han försiktigt för sig själv in i Pixie.
Pixie känner den brännande smärtan för någon sekund innan den är totalt utbytt mot rent nöje av att ha Louis närhet.
Louis kysser henne samtidigt som han försiktigt rör sig fram och tillbaka.
Han kör lugnt och Pixie känner ren njutning av att göra det med Louis.
Han är försiktigt och viskar små söta saker mot hennes läppar hela tiden något som får henne att känna sig mer perfekt än vad hon redan gör när hon är med Louis.
Rummet fylls av deras ojämna andetag och stön medans mörkret faller på.
Tofsen som Pixie hade tänkt sätta upp sitt hår i innan hon gick och la sig bredvid Louis ligger på samma plats på golvet som när Louis lämnade den.
Deras kroppar rör sig som ett och Louis älskar ljudet av hans namn bli ut stönat från Pixies läppar.
Hon stönar hans namn mot hans läppar samtidigt som han försiktigt rör sig fram och tillbaka inne i henne.
Louis har aldrig gått så här sakta förut men han ska inte ljuga det här är det bästa han någonsin vart med om.
Louis kommer med ett stön och det får Pixie att komma också.
Louis tar av sig kondomen och slänger den i soptunnan innan han vänder sig mot Pixie igen som ser helt slut ut.
Hennes hår är trasligt och hennes ögon lyser av lycka.
-”Jag älskar dig”Mumlar hon och Louis ler mot henne.
-”Jag älskar dig mer”Mumlar han och kysser henne innan han kryper upp mot hennes sida och håller henne tajt mot honom.
Pixie:
Jag vaknar nästa morgon med Louis arm runt mig och jag ler med tanke på gårdagens händelse.
Försiktigt reser jag mig upp och tar fram en handduk och trippar i väg mot duschen.
Jag är noga med att inte väcka Louis då han sover så sött.
Efter en snabb dusch går jag ner i köket och gör två koppar med te.
Precis när teet är klart kommer Louis ner för trappan med ett leende på läpparna.
Han har på sig mjukisbyxor och en vit t-shirt.
-”Hej”Mumlar han mot min nacke när han kommer fram till mig.
Han lämnar små våta kyssar mot den och jag fnissar lite.
-”Hej”Viskar jag tillbaka.
Jag ger honom hans te kopp och han tar glatt emot den.
I dag kommer hans familj tillbaka hem från deras mormor och morfar det ska bli kul att se hur dom har haft det.
Om 3 dagar fyller Louis år och jag vet precis vad jag ska ge honom.
Hans present ligger nerpackad i min väska.
Den har legat på mitt skriv bord inslagen och klar flera veckor innan jag åkte hit.
Det ska bli kul att se vad han tycker om det.
-----------------------------------------------------------------
Kändes jätte konstigt att skriva det där men okej skit samma...
Vill ni ha mer av det?
Kommentera :)
Glöm inte att rösta på vilken fanfiction ni vill läsa sen
Destination Anywhere! 21
Louis:
Jag tittar på när tjejerna kliver ut ur huset tillsammans med mamma.
När bilen sen åker i väg vänder jag mig om mog Pixie som tittar på mig med ett leende.
Tjejerna och mamma har åkt i väg över helgen till min mormor och morfar.
Mamma hade snällt frågat om vi ville följa med men jag tror till och med hon vet att vi skulle säga nej.
Jag tror att hon tror att vi har gjort DET men även fast vi har spenderat hela sommaren i en husbil ensama har vi aldrig kommit så långt.
Det känns så bra att vara med Pixie och veta att man inte behöver skynda in i saker och ting.
Jag vet att det kommer komma när vi är redo för det.
-”Så vad ska vi göra nu?”Frågar Pixie mig med ett leende och jag går fram till henne och kysser henne mjukt på läpparna.
-”Vi kan 1 se en film och bara mysa eller 2 välja nummer 1”Säger jag och Pixie skrattar åt mina ord.
Hon tar tag i min hand och tillsammans går vi in i vardagsrummet.
Pixie har mjukisbyxor och en av mina tröjor på sig.
Själv har jag bara mjukisbyxor på mig då jag inte årkar ta på mig en tröja.
Pixie letar reda på en film innan hon sätter i den i tv spelaren.
När jag ser att det är so undercover.
Jag gör plats för henne bredvid mig i soffan och hon lägger sig ner framför mig och jag lutar mitt huvud mot hennes axel.
Jag lägger en filt över oss då det blir mysigare och efter som vi skulle se på film OCH mysa så tyckte jag det passa.
Vi ser på filmen eller jag försöker se på filmen men oftast åker min blick ner till den vackra varelsen bredvid mig.
Jag ser hur hon ler när dom säger något roligt eller gulligt.
Hela hennes ansikts drag vissar lycka och jag kan inte fatta att hon är här.
Det är 5 dagar till jul och 4 dagar till min födelsedag det kommer bli grymt bra.
Jag bara vet det.
Efter ett tag känner jag hur Pixie vänder sig mot mig och tittar på mig.
-”Du missar filmen”Mumlar jag och hon skrattar lite åt mig innan hon lutar sitt huvud mot kroken av min nacke.
Jag känner små puffar av luft komma från henne då hon andas.
Närheten får mitt hjärta att slå snabbare och det känns så bra.
Att bara ligga har bredvid henne och känna hennes kropp mot min räker gott och väl för mig.
Om jag kunde stanna tiden just i detta ögonblick så skulle jag det.
Känna henne andas får mig att känna mig lugn.
-”Du är underbar du vet det va”Mumlar jag ner i hennes hår.
Jag hör hur hon fnissar men hon säger inget.
I stället känner jag små lätta kyssar mot min hals.
Om dom ens skulle räknas som kyssar då hon bara nuddar med läpparna mot min hud.
Jag drar henne närmare mig och efter en stud hamnar hon uppe på mig och vi är ansikte mot ansikte.
-”Jag älskar dina ögon dom är så underbart vackra”Säger hon tyst och jag ler mot henne innan jag tar upp mina händer för att ta av hennes glasögon.
Hon har berättat att hon ser på nära håll utan dom men inte på långt avstånd.
Jag tittar rakt in i hennes blå ögon och ler mot henne.
-”Om mina ögon är underbart vackra vet jag inte vad man kan kalla dina dom är mer än underbart vackra”Mumlar jag mot hennes läppar samtidigt som jag kysser henne.
-”LOUIS!!!”Hör jag tre killröster ropa och vi avslutar våran kyss försiktigt.
Jag vet redan vilka det är som ropar och dom kan verkligen vänta då jag inte ens vill ha dom här.
Mark,John och Stan.
Jag har inget i mot att Stan är här då han är min aldra bästa vän som vet allt om mig.
Men Mark och John...
JAG VET INTE ENS VARFÖR JAG ÄR MED DOM!
-”Vad vill ni?”Frågar jag lite så där smått irriterat.
Jag ser hur Pixie tar på sig sina glasögon igen och ler lite åt hur hon ser hur gullig ut som helst i dom med sitt hår uppsat i en tofs.
-”Vi ville bara komma och spela lite xbox som vi gör varje lördag”Säger Mark och ler elakt mot mig.
Självklart ska han ha en ljölig ursäkt.
-”Jaha jag trodde vi slutade med det efter att vi var 16”Säger jag och både Stan och Pixie skrattar lite åt mig.
Ett leende sprider sig på mina läppar när jag hör Pixies skratt det är det mest underbara ljudet någonsin i mina öron.
Mark tittar arg på mig innan han tittar på Pixie med ett elakt leende.
-”Så det är dig Matilda snackat om... Du är mycket fulare i verkligheten än vad hon säger att du är”Säger han och då rycker jag till och är uppe på mina fötter på någon sekund.
Man kan se rädslan speglas i Marks ögon när jag gör min handling och jag ler lite åt rädslan.
-” Våga aldrig säga så igen hon är den vackraste personen som någonsin gått på den här planeten.” Säger jag argt och Stan ler mot mig när jag säger det.
Jag skulle gett honom ett leende tillbaka om jag inte hade vart så jävla arg på Mark för vad han ljust sagt.
Den stora lusten att slå honom finns där men jag försöker lugna ner mig.
Efter ett tag känner jag två små armar runt mig och genast lugnar jag mig av närheten.
-”Lyssna inte på honom jag bryr mig inte... Så länge jag har dig bryr jag mig inte vad någon säger”Mumlar Pixie in i mitt öra och jag sväljer ner min ilska hennes ord värmer i mig.
Ingen annan än jag hör det då alla ser ovetande ut.
Mark står helt stil och ser ut att vara beredd på att stoppa ett slag när som helst.
Men jag tänker inte slå honom.
Pixies ord ekar i huvudet på mig.
Hennes huvud ligger lutat mot min rygg medans hennes armar är runt mig i ett lugnande grepp.
Aldrig har någon fått mig att bli så lugn så fort.
När jag var mindre och var arg på något så gick det flera timmar innan jag kunde släppa det.
Och det är så fortfarande.
När min mamma och pappa skiljdes så var jag jätte arg och ledsen hela tiden.
Just i det här ögonblicket önska jag att jag träffat Pixie tidigare så att hon skulle kunna stå bredvid mig genom dom tuffa tiderna och jag skulle kunna stå bredvid henne genom hennes tuffa tider.
Att vi är där för varandra är en av dom viktigaste sakerna i ett förhållande.
Mark tittar på mig och inser att jag inte kommer göra något så han går försiktigt fram till John och viskar något till honom.
Snart är både han och John borta.
Däremot är Stan kvar och ler mot mig.
-”Pixie det här är min bästa vän Stan.. Stan det här är Pixie min flickvän”Säger jag och ler åt ordet flickvän.
Jag älskar att kalla henne det.
----------------------------------------------------
Jag tänkte lägga ut det här i går då jag var klar med min matte läxa men då bestämde jag mig att det var bättre att ni fick ett i dag så jag är säker att ni får ett i dag med :)
Grattis till en av mina underbara vänner Jack som fyller 14 i dag. Nu kan jag kalla honom fjortis som han gjorde i går på bussen till skolan till mig då han fortfarande var 13.
Glöm inte att kommentera vad ni tycker :)
Kommentera gärna vad ni vill ska hända:)
Glöm inte att rösta på vilken fanfiction ni vill läsa efter den här!
Röstningen avslutas i slutet av månaden så rösta på :)
Destination Anywhere! 20
Vi alla sitter runt bordet och dricker varm choklad och jag får berätta för Jay hur jag vart sen senast jag prata med henne.
Tjejerna sitter och lyssnar noga medans Louis ligger med huvudet i mitt knä samtidigt som jag leker lite med hans hår samtidigt som jag berättar.
Fizzy avbryter ofta för att fråga något som hon undrar.
Jag gillar hur hon bryr sig så mycket.
Jag förstår också varför Louis är som han är när han är uppvuxen med tjejer.
Han vet verkligen hur man tar hand om en tjej så det förvånar mig inte när jag ser hur han pratar med sina systrar som om dom var det mest viktigaste i världen.
-"Så berätta nu.. Jag vill veta din del av historian från i sommras hur upplevde du den. Jag har hört Louis så många gånger berättat om den ur sitt perspektiv nu vill jag veta hur det såg ut genom ditt perspektiv."Säger Lottie plötsligt och Louis tittar upp på mig innan han börjar göra små sirklar med sin hans på min mage.
Något som får alla hans systrar att skratta åt honom.
-"Det var den bästa sommaren i mitt liv. Jag har aldrig gjort något liknande och jag har aldrig någonsin känt mig mer levande"Säger jag och tänker tillbaka på hela sommaren.
Den spelar sig som en film framför ögonen på mig.
Alla gånger som Louis och jag badat.
-"Jag kommer i håg varenda sak vi gjorde. Hur Louis skulle imponera på mig med att laga mat i husbilen och det slutade med att vi var tvugna att beställa Pizza för att maten blev bränd"Berättar jag och Louis gömmer sitt ansikte i min tröja och tjejerna fnissar åt hans betende.
Jay ser inte särskillt förvånad ut.
-"Sen alla dom galna sakerna vi gjorde som när jag väckte Louis mitt i natten för att jag inte kunde sova och verkligen ville gå och bada"Berättar jag och tänker tillbaka på ett av mina favorit minen.
Louis arm ligger tryggt omkring mig.
Jag vrider och vänder på mig och känner hur hans grepp blir hårdare då jag gör det.
Med en liten putt så vaknar han.
Han sover inte så tugnt så han är ganska lätt att väcka det räcker bara att peta på honom lite lätt så där.
-"Vad händer?" Frågar han med sömnen i rösten och drar mig om det är möjligt ännu närmare hans kropp.
-"Jag vill bada"Säger jag och han öppnar ögonen och tittar frågande på mig.
Han letar efter ett tecken på att jag skojar men när han inte ser något sätter han sig upp.
-"Så varför sitter vi här då?"Frågar han med ett litet leende och jag skrattar samtidigt som jag kliver ur sängen.
Vi byter snabbt om i mörkret av husbilen.
Mitt hjärta slår riktigt hårt nät jag tänker på att bara någon meter i från mig står Louis naken.
När vi båda är på klädda smyger vi ut ur husbilen och börjar gå ner mot vattnet hand i hand.
Efter ett tag klagar jag att det tar långt tid att gå så Louis hukar sig ner och låter mig hoppa upp på hans rygg.
Han börjar gå och efter ett tag ser man sjön som är upplyst av månens sken.
Den lysser vackert och månens spegelbild speglar sig i vattnet.
När vi når sand stranden så låter Louis mig lätt glida ner från hans rygg och jag ler mot honom innan jag säger tack.
Jag lägger ner min ljus rosa handduk bredvid hans gröna.
Med lätta steg låter jag mig själv styrar ner mot vattnet och ett leende sprider sig på mina läppar när jag känner den svalkande vätskan komma över mina ben.
Louis kommer upp bredvid mig och drar med mig ner i vattnet.
Jag hamnar uppe på honom och jag kan tydligt känna hur hans hjärta slår i samma takt som mitt.
Hans armar går runt mig samtidigt som han håller oss uppe genom att simma med fötterna.
Då vi vart här tidigare vet vi att det är väldigt grunt i början men sen efter bara någon meter är det ett stup som gör att ingen av oss bottnar.
Louis ser ut som en ängel där hans hår glänser i Månskenet.
Just i det ögonblicket visste jag att jag älskade honom.
Jag vara bara alldeles för rädd att berätta det för honom.
Louis ler mot mig när jag berättar det sista om hur jag visste att jag älskade honom och man kan tydligt se att han inte väntade sig det.
-"Det är så gulli..."Börjar Lottie men bli avbruten av ring klockan och jag inser att det måste vara min mamma.
Jay reser sig upp och ler mot mig innan hon försvinner ut i hallen.
Louis sätter sig upp och drar mig in i hans knä.
Jag ler lite när hans armar går runt min kropp.
Just i det ögonblicket känner jag mer hemma än vad jag känt mig på flera veckor.
När jag tittar upp möter jag lika blå ögon som jag varje dag möter i spegeln.
Kvinnan framför mig tittar på mig och Louis med stora ögon och jag får inte fram ett enda ord även det finns så många saker jag vill fråga henne.
Louis tar min hand och ger mig stöd när vi reser oss och går fram till Trina.. Min mamma.
-”Hej Trina”Säger Louis och ler mot henne men han får inget hej tillbaka då hennes ögon är festa på mig.
Jag säger inget och inte hon heller.
Det är som om hon tar in att jag står framför henne.
Det är i alla fall vad jag gör med henne.
Hon är ganska kort och har samma blonda hår som mig.
Hennes ögon är samma färg som mina och man kan tydligt se att vi är liknande.
Vi har till och med samma hudton.
Visst Lajla hade också blek hud men inte lika blek som min.
Jag vet inte hur länge vi står där men efter ett tag blir vi avbrutna av att Jay ropar att maten är klar.
Utan att säga ett ord går vi alla tre till bordet inne i köket.
Louis har min hand i ett stadigt grepp något som jag verkligen uppskattar att han gör.
Trina:
Jag sitter vid bordet mitt i mot min dotter.
Det känns så konstigt att säga det jag är verkligen inte van vid det.
-”Så Pixie jag fick aldrig chansen och fråga dig hur din resa hit var”Säger Jay och jag känner hur jag stelnar till.
Jag har inte hört hennes röst.
Jag börja tro att hon inte ska svara.
-”Den var bra lite tråkig men annars helt okej”Svarar en ljus röst som var det mest melodiska jag någonsin hört.
Vem hade trott att jag skulle få höra min dotters röst för första gången när hon var 19 år...
-”Trina visste du att Pixie hade en fejk mamma?”Frågar Louis plötsligt och jag skrattar lite åt hur Pixie slår till honom i bakhuvudet.
Sen blir det allvar igen.
-”Jag visste först inget om det förens det börja komma i tidningar och allt..”Berättar jag och ler lite lätt.
Jag är fortfarande inte riktigt säker om jag kan le mot Pixie eller om hon kommer bli arg på mig för att lämna henne.
-”Du kan le vet du väl. Jag är inte arg pappa berättade allt”Säger Pixie som om hon läst mina tankar och när jag tittar upp på henne ser jag ett litet leende på hennes läppar som vissar en perfekt tandrad av vita tänder.
Hennes glasögon ramar in hennes blå ögon men man kan ändå se att det är samma blå färg som mina ögon.
Hon är riktigt vacker.
Jag ska vara helt ärlig mot er.
Jag skulle inte kunna tänka mig någon bättre pojkvän till Pixie än Louis.
När jag bruka sitta hemma på kvällarna och titta på bilder på Pixie som Thomas skickat så brukar jag alltid tänka på att dom skulle vara perfekta tillsammans.
--------------------------------------------------------------
KOMMENTERA :)
Måste bara förvarna er om att det om det inte kommer upp varje dag i veckan är det för att jag har så mycket i skolan just nu.
Jag har matte läxa varje vecka, Jag har hemkunskaps prov på torsdag, Tyska läxa till varje fredag sen har jag historia prov nästa tisdag så jag har sjukt mycket just nu.
Ändå försöker jag att lägga ut som vanligt för jag vill verkligen inte skära ner på något.
Förra helgen försökte jag ju skriva tidsinlägg men det blev inte så många då jag pluggade till NO prov... Sen var det svenska läxa och massa annat som kom i vägen.
glöm föresten inte att kommentera vilken fan fiction du vill läsa sen
Destination Anywhere! 19
Jag trycker in Louis nummer och låter min mobil villa i min hand innan jag bestämmer mig för att ringa honom.
Försiktigt för jag mobilen till örat för att höra det välbekanta pipandet som visar att det ringer.
Efter 3 signaler svarar en röst jag inte känner igen.
-”Lottie på Louis telefon Louis är i duschen just nu men borde komma ut när som helst vem pratar jag med”Säger rösten och när hon presenterar sig som Lottie inser Pixie att det måste vara Louis syster.
-”Hej jag heter Pixie”Säger jag och man kan höra hur hon gör ett litet pipande ljud.
-”Jag kan inte fatta att jag pratar med dig. Louis har pratat om dig hela tiden men varje gång han pratar i telefon så får vi aldrig prata med dig för han vill ha dig för sig själv. Jag har så mycket att berätta om Louis som alla pinsamma barndoms minnen som han absolut inte vill att jag ska berätta för dig”Säger hon och det får mig att le lite.
Kanske den här unga flickan kan få mina tankar på annat medans jag väntar på Louis.
Hon berättar om hur han brukar leka peter pan och när folk tilltalade honom med Louis skrek han att han vara Peter vilket får mig att skratta ganska mycket.
Snart hörs det välbekanta rösten i bakrunden som frågar om det är hans telefon och vem hon pratar med.
När hon berättar svaret så hör man snabbt hur telefonen tas från Lottie.
-”Pixie”Säger han och jag ler lite.
-”Nemen är det inte Peter Pan?”Frågar jag och jag kan höra hur han låter ett stön av irritation komma ut från hans läppar när jag säger det.
Jag visste att han inte skulle gilla det annars skulle jag ju inte kalla han det.
Jag berättar om min mamma för honom och han berättar att han vet vem det är då hon jobbar med hans mamma.
Något jag inte hade väntat mig.
Jay:
Jag kliver in på sjukhuset där jag jobbar och möter genast Trina en av mina arbets kolegor.
Hon är också som min bästa vän.
Jag har inte sett henne på ett tag då hon har vart på semester med sin man.
Tuvär har dom inga barn annars skulle säkert tjejerna vilja vara där mer kanske till och med Louis.
-”Jay hej vad trevligt att se dig”Säger hon och jag ler mot henne och hon ler mot mig.
-”Dig med Trina jag har saknat dig”Säger jag och kramar om henne.
Vi pratar ett tag sen kommer jag i håg vad Louis berätta för mig tidigare.
-”Du råkar inte veta vem Pixie Irne är Trina?”Frågar jag och hon ser genast obekväm ut.
Ett tecken på vad Louis sa var sant.
-”Nej..”Säger hon och tittar ner i bordet och jag ler lite glatt.
-”Okej men i så fall kanske du skulle kunna komma över på middag under jullovet då hon kommer och bor hos oss efter som hon är Louis flickvän... Om du inte har något att dölja förstås som till exempel att hon är din dotter”Säger jag och hon tittar genast upp på mig med skrämda ögon.
-”Hur visste du?”Frågar hon mig och jag ler lite.
-”Jag är inte den enda som vet gumman. Pixie vet också”Säger jag och hon ser skrämd ut när jag nämner Pixies namn.
Hon ruskar lite på huvudet innan hon reser sig upp från fika bordet och går sin väg.
Louis:
Jag tittar på tågen som rullar in på stationen och drar min jacka närmare mig.
Det har gått flera veckor sen jag såg Pixie senast och nu är det äntligen här.....Jullov.
Om bara några minuter kommer Pixies tåg rulla in på stationen och då kan jag äntligen hålla henne i mina armar och känna hennes hjärta slå i samma takt som mitt.
I kväll ska Trina komma över för att träffa Pixie för första gången.
Vi tycket det var bäst att ta både träffa familjen och träffa sin mamma på samma dag då on kan sluta oroa sig över det resten av jullovet.
Just när snön börjar yra värre än innan kommer ett tåg in på perongen och jag vet mycket väl vart det kommer i från...
York.
Snart stannar det och folk börjar komma ut från dom olika vagnarna.
Efter en massa folk som är helt oviktiga för mig kommer Pixie i en färgglad vinter jacka och en blå mössa.
Med ett leende drar hon sin lilla rull väska efter sig och jag ler glatt mot henne.
Jag vinkar och hon ler mot mig.
Jag har en beige jacka och en grå aktig mössa.
Mina vantar lämnade jag i bilen något jag ångrade efter att ha ståt ute i kylan i 5 minuter.
Hon kommer fram till mig och jag tittar ner på hennes skor.
Det ser ut som converse men man kan tydligt se att dom är mycket mer fodrade och hon har sockor i dom.
Det ser riktigt mysigt ut.
Jag har ett par av mina vinter skor och när hon står rakt framför mig tittar jag på henne.
Hennes kinder har blivit rosiga av den lilla biten att behöva gå från tåget till mig.
Jag vill inte veta hur rosiga mina kinder är då.
-"Hej"Viskar jag fram med ett stort leende och hon ler stort mot mig.
-"Hej"Viskar hon tillbaka och sen slänger jag armarna runt henne och drar henne nära mig.
Något jag har velat göra så länge.
Hon klänger fast i mig och jag låter mitt ansikte gömma sig i kroken av hennes nacke.
Jag drar in den välkända doften av hennes parfym som är blandad med hennes naturliga lukt.
Jag låter efter ett tag mina händer falla mot min sida och tar tag i hennes hand för att ta henne till min Range Rover.
Snön låter under våra fötter och jag minns alla dom gångerna som jag gått runt och älskat det ljudet.
Pixie låter min hand gå när vi kommer fram till bilen.
I vanliga fall skulle jag ha öppnat hennes dörr men nu i stället för att göra det så tar jag hennes väska och lägger in den bak.
Hon har redan hoppat in i bilen när jag sätter mig på förar sättet.
Vi åker hemåt och jag kan helt ärligt säga att jag inte ser ett enda tecken på nervositet.
Men med tanke på att Pixie har pratat med min mamma och mina systrar över skype så kanske det inte är så mycket att vara nervös över.
Dom känner ju igentligen redan varandra.
Jag tror det enda som hon är lite nervös över är att träffa SIN mamma.
Pixie:
Jag ler mot Louis när vi kliver ut ur bilen.
Han försöker ta min väska ur bilen utan att låta den hamna i den jätte djupa snön.
Med ett skratt ser jag honom ramla ner i en hög med snö när han äntligen lyckas få ut den.
-"LOUIS!"Utbrister en tjej röst.
Jag vänder mig om och ser Daisy bredvid Lottie.
Jag kan faktiskt se skilnad på Daisy och Phoebe.
Det är sånna saker jag sett över skype.
-"Vad fan gör du i en snö hög Louis?"Utbrister Lottie frågande med skratt i halsen.
Jag skrattar lite och det får dom att vända sina blickar mot mig och ler stort.
-"PIXIE!"Skriker Daisy och springer över till mig utan jacka.
Jag kramar om henne innan jag tar av mig min jacka och lägger den över hennes axlar då hon bara har en t-shirt.
Själv har jag på mig en munkjacka som jag älskar och den är riktigt varm.
-"Kom igen Louis vi har inte hela dagen på oss"Säger jag och Louis får hjälp av Lottie upp från snöhögen efter att hon tagit på sig jacka och kommit ut.
-"Tack Pixie för hjälpen"Säger han och jag ler lite mot honom.
-"Det var så lite."Svarar jag och han skrattar samtidigt som han lägger armen om mig.
Jag ruskar genast av mig den så hans jacka är full av snö.
-----------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA VAD NI TYCKER!
Glöm inte att rösta på vilken fanfiction du vill läsa sen :)
Destination Anywhere! 18
Helgen går snabbt och snart säger jag hej då till Pixie, Mary och hennes pappa som jag fått reda på heter Thomas.
Vilket får mig att komma i håg den gången som Eleanor berättade om honom när vi mötes vid Oxford.
Jag kysser Pixie en sista gång och hon lovar att komma upp över Jul något som jag verkligen ser fram i mot.
Hennes pappa skulle ändå åka bort över jul och hennes mamma har inte pratat med henne sen hon träffa mig.
Jag tror inte dom har det bästa förhållandet till varandra.
Jag känner mig ganska dålig för att vara anledningen till att dom bråkar mer.
Pixie sa till mig att jag inte skulle bry mig om det men jag kan ju inte ignorera det liksom hur mycket jag än vill.
Pixie:
Två veckor har gått sen Louis åkte härifrån och mamma har bara blivit värre.
Varje gång jag pratar i telefon tittar hon på mig som om jag vore dum i huvudet.
Jag suckar och sätter mig ner på soffan.
Pappa kommer och sätter sig bredvid mig.
-”Jag måste berätta något för dig”Säger han och ger mig ett papper.
Jag tittar frågande på honom och tar tag i pappret.
Det är i hopp vikt så jag ser inte vad det står men när jag öppnar det ser jag att det är mitt födelse bevis.
Jag tittar frågande på honom och han nickar att jag ska läsa det.
Namn: Trina Pixie Irne
Far: Thomas Luke Irne
Mor:Trina Odney
Jag tittar upp på min pappa och han ser på mig med ledsna ögon.
Menar han att den personen jag trott vart min mamma inte är min mamma.
Hur är det ens möjligt hur kan jag vara så lik någon som inte är min egen mamma.
Fast det förstås jag har alltid undrat varför hon är så lång och jag så kort.
Pappa är också ganska lång så det har alltid vart konstigt.
Men det värsta är jag har inte ens vetat mitt hela namn under hela mitt liv.
Jag har alltid trott att jag heter Pixie Lajla Irne.
Det är vad dom sagt till mig.
Det betyder att dom ljugit.
Min blick möter pappas och han ruskar på huvudet för att vissa hur ledsen han är för att inte berättat något.
-”Hon ville inte att du skulle veta då hon inte var i ett läge att ha barn.Jag lovade henne att se till att du inte märkte något för guds skull varför tror du att jag och Lajla inte kan bo i hop. Jag har bara vart med henne för att inte avslöja din mamma”Säger han och man kan tydligt se ångern i hans ögon.
-”Du är inte halvt svensk du är halvt Australens.”Säger han och jag tittar på honom med stora ögon.
Skojar han med mig.
-”Hon bor därimot inte i Australien utan hon bor i Doncaster nu”Säger pappa och jag tittar på honom med stora ögon.
-”Jag vill träffa henne jag kan gå och se henne när jag är hos Louis han bor i Doncaster!”Säger jag och han ser lite tillbaka dragen ut.
Kanske han inte tycker det är en sån bra ide men det är inte hans om inte vetat att ens mamma inte är ens mamma.
Jag reser mig snabbt upp och tar med långa kliv vägen mot dörren ut.
Jag klarar inte av att vara kvar här jag kan inte sitta och titta på allt som vart min barndom som jag trott var riktigt.
Alltid har jag trott att min familj var den perfekta familjen men igentligen är den bara byggd på lögner.
Jag drar jackan tätare om mig då det är riktigt kallt nu när det är ganska sent på året.
Det står inte på sig innan snön börjar falla.
Det finns bara en person som jag kan prata med om det här.
Det finns bara en person som jag kan söka trygghet hos.
Jag sätter mig på en bänk och drar upp min mobil och ser bilden på en leendes Louis komma upp på skärmen när jag trycker på lås knappen.
Jag tog den innan han åkte då han berättat för mig hur mycket jag betyde för honom.
Jag tittar på Louis som pakar det sista av sina grejer i hans väska.
Han tittar på mig med ett höjt ögonbryn på tröjan jag har på mig.
Det är en av hans tröjer jag har haft den på mig hela dagen då jag inte hittade någon av mina tröjer när jag kom ut ur duschen.
-”Du kommer inte få tillbaka den om du tror det”Säger jag och han skrattar lite innan han tar upp ett av mina hundra gossedjur som är i min säng och tittar på den.
-”Då jag inte kan ha dina tröjor så tar jag den här”Säger han och jag skrattar åt honom och han ler mot mig.
Jag har inget imot att han tar den då det är Louis vi snackar om.
-”Kom hit”Mumlar han och öppnar sin famn och jag går ditt snabbt och kramar om honom hårt.
Jag försöker hålla tårarna inne när jag känner hans varma armar runt omkring mig.
Det känns alltid så trygt att vara i hans famn.
Det känns som hemma.
-”Du annar inte hur mycket jag kommer sakna dig. Du betyder så mycket för mig det var ett rent helvete att vara utan dig. Jag kommer längta så mycket efter dig så bli inte förvånad om det dycker upp presenter utanför din dörr någon gång i bland. Jag kommer sakna att vakna med dig i mina armar. Och att känna den söta lukten av ditt hår som du alltid har vare sig om du är ny duschad eller om det gått någon dag sen du duschar.” Mumlar han in i mitt hår och jag kan inte låta bli att släppa ut en snyftning.
Tårarna rinner nu ner för mina kinder och han skjuter lite i från så han kan troka bort dom.
-”Jag älskar dig”Mumlar jag och han ler lite.
Det är första gången jag säger det till någon som inte är i min familj eller mina kompisar från Sverige.
-”Jag älskar dig mer än vad ord kan beskriva... Till och med Jag älskar dig är för litet för att beskriva hur mycket jag älskar dig”Säger han och tittar mig rakt in i ögonen.
Jag ler lite åt minnet av alla ord han sa till mig och hur han tog upp sin mobil för att ta en bild på mig.
Då var jag ju tvungen att göra det också.
Han ljög inte om det där med presenter i alla fall ända sen han lämna har jag vaknat upp till att ha fått en röd ros.
I bland finns det choklad också men det är inte så ofta.
Men ett leende bildas alltid på mina läppar när jag ser den där lilla rosen ligga bredvid min säng för att Mary tagit in den när den kommit.
Det får mig att le genom hela dagen något som aldrig hände tidigare.
--------------------------------------------------------------
JAG SLÅR VAD OM ATT NI INTE SÅG DEN KOMMA!!!!!!
Okej kommentera nu :)
Glöm inte att rösta på vilken du vill läsa efter den här :
Destination Anywhere! 17
Pixie:
Med en suck slänger jag mig själv ner på sängen och tittar på Louis som beundrar min vägg.
Det är något med honom som får mig att känna mig säker.
-”Den är vacker”Säger han och jag ler mot honom ett svagt leende.
-”Ska vi se på film?”Frågar han när han ser min stora filmsamling.
Om han bara visste alla filmer jag har där i som jag sett hundratals gånger och fortfarande gråter till.
Min favorit film är Now Is Good den är så underbart sorglig.
-”Vilken film?”Frågar jag och han går fram och tittar på alla fodrall som står i bokhyllan.
Dom är sorterade i bokstavs årdning då min stärdeska älskar att ha allt i ordning.
-”Vilken är din favorit film?”Frågar Louis och jag tar upp fodrallet som ligger bredvid min säng.
Han tar det från min hand och läser på baksidan.
-”Är den inte sorglig?”Frågar han och jag tittar på honom.
-”Antagligen den sorgligaste filmen jag någonsin sett men den betyder så mycket”Säger jag och han nickar för att vissa att han förstår mig.
Han sätter i gång filmen sen lägger han sig ner bredvid mig i sängen och jag ler mot honom.
Under hela filmen ligger vi tätt in till och i slutet så går det inte att hålla tårarna inne.
Dom rinner ner för mina kinder och han torkar bort dom.
När filmen är slut tittar jag upp på honom och han ler lite mot mig.
Vi sätter oss med ryggen mot väggen och han leker lite med mina fingrar och jag kan inte låta bli att le åt våra sammanflätade fingrar.
Han är så perfekt.
Jag funderar just på och fråga honom vad vi ska göra när dörren rycks upp och min pappas ansikte dycker upp.
Han ser helt rasande ut.
-”DU!!!”Utbrister han och pekar på Louis och Louis tittar upp på honom och något i hans blick ändras då han möter Louis blå gröna ögon.
-”Ja något du ville säga mig sir?”Frågar Louis och pappas blick glider ner till våra sammanflätade händer.
-”... Jag... M..ary... Mary undrar vad du tycker om för mat”Säger han och verkar verkligen ha sett något i Louis som fick honom att ändra sig från att slänga ut honom för ärligt den blicken han gav Louis kunde inte betyt något annat.
-”Jag tycker om det mesta så hon behöver inte oroa sig”Säger Louis och ler mot pappa och han nickar innan han försvinner ut ur rummet.
Min blick går upp till Louis som har ett av hans underbara leenden på läpparna.
-”Du är fantastisk”Säger jag och han ler mot mig innan han lutar sig fram och kysser mig.
Jag slänger armarna runt hans hals och drar honom närmare mot mig.
Jag vet inte hur men vi slutar med att Louis ligger halvt uppe på mig med ett av sina ben mellan mina.
Man kan tydligt käna den växande bullan mellan hans ben och jag kan inte låta bli att känna mig stolt då jag vet att jag är orsaken till den.
Det jag gillar mycket med Louis är att jag vet att han inte kommer pressa mig in i något.
Om jag inte vill så respekterar han det.
Min hand letar sig in under hans tröja men han stoppar mig.
-”Du borde verkligen inte göra så där om du inte tänker gå hela vägen”Mumlar han mot mina läppar och jag skrattar lite åt honom.
-”Vem sa att jag inte tänkte gå hela vägen?”Frågar jag mot hans läppar och jag kan se att han ler.
-”Jag tänker inte låta din första gång vara när dina föräldrar är hemma dom kan ju gå rakt in på oss”Säger han och kysser mina läppar.
Han tittar mig rakt in i ögonen och jag böjer upp huvudet och nuddar hans läppar med mina.
Oh han är verkligen helt underbar.
Louis:
Jag kysser henne en gång till och kan känna hur hon försöker slå runt oss så att hon får vara överst.
Då hon har ganska stor säng så är det inte några större problem att vända på oss.
Hennes tröja är halvt uppdragen och jag låter mina händer stryka över hennes mage och jag kan höra henne fnissa mot mina läppar.
När jag sen leder en av mina händer högre upp så låter hon ett litet stön komma från hennes läppar.
Efter att ha smekt hennes bröst ett tag tar hon tag i min hand och avbryter kyssen.
-”Var det inte du som sa att jag verkligen inte skulle göra så om jag inte tänkte gå längre. Du inser väl att det gäller dig också?”Frågar hon retsamt och jag låter ett stön av missnöje komma från mina läppar hon och skrattar åt min barnslighet.
Jag ska just svara men blir avrbyten av att det knackar på dörren.
Vi hinner inte flytta oss från våran position innan Mary kommer in och hon ler bara lite mot oss när hon ser hur våran position är.
-”Jag tänkte bara berätta att det finns mat redo nere men ni kan ju komma när ni är klara”Säger hon och blinkar med ena ögat.
Hon kan inte vara äldre än min mamma något som gör det pinsamt då det känns som om min mamma skulle gå in på oss.
Eller att hennes mamma gick in på oss.
Hon berättade ju att hon såg Mary som en mamma så det måste kännas så för henne.
Hon reser sig upp från mig men inte utan att nogrant se till att ”råka” nudda min nu väldigt hårda under del.
Jag låter ett stön komma ut och hon ler lite mot mig innan hon sträker ut sin hand så jag kan ta den.
Vi går tillsammans ner för trappan efter att Pixie borstat ut sitt hår efter alla dom gångerna mina händer traslat in sig i det.
När vi kommer ner sitter Mart, Pixies pappa, Pixies mamma och två personer jag inte alls har någon aning om vilka det är vid bordet.
-”Det här är min dotter Pixie och hennes pojkvän... Vad hete du nu igen?”Frågar Pixies mamma och man kan tydligt se hur Pixies axlar sjunker åt vad hennes mamma säger.
Jag ska just svara när Pixies pappa tittar på mig och ruskar på huvudet.
-”Det är Pixies pojkvän Louis som är en väldigt viktig person i Pixies liv vilket gör att han är välkommen här när som helst”Säger han och Pixie tittar upp på sin pappa.
Hon ler mot honom han han gör något med handen och jag hinner se Pixie göra samma sak.
Det måste vara någon far och dotter sak.
-”Det här är Ofelia och hennes son Jason. Vi hade tänkt sätta upp er två på en dejt om inte... Han hade kommit in i bilden”Säger hennes mamma och tittar på mig med avsmak.
-”Lajla nu får det vara nog med dina dumheter kan du inte se hur lycklig han gör Pixie!”Utbrister Pixies pappa som jag fortfarande inte vet namnet på... Awkward.
-”Här ni kan sätta er i vardagsrummet eller uppe på ditt rum om ni vill”Säger Mary till Pixie och ger oss varsin talrik med mat och Pixie tar min hand.
Vi går tillsammans upp till hennes rum igen och hon ber om ursäkt för sin mammas betende och tittar ner på golvet.
----------------------------------------------------------------------
Kommentera!
Vad tycker ni om Lajla Pixies mamma?
Glöm inte att rösta vilken fan fiction du vill läsa efter den här!!
Destination Anywhere! 16
Jag kliver ut på skolgården och det första min blick möter är en massa fnissande tjejer runt en bil som jag inte känner igen sen tidigare.
Det är en svart range rover riktigt cool om du frågar mig.
-”PIXIE!!!”Hör jag den rösten som jag saknat så mycket ropa och först så tror jag att jag bara inbillar mig tills jag ser den brun håriga personen bryta sig ut ur alla personer runt om kring honom.
Ett leende sprider sig på mina läppar när jag ser honom och utan att bry mig springer jag fram till honom och när jag kommer fram till honom släpper jag ner min väska och slänger mina armar runt honom.
Han luktar lika mysigt som jag minns honom.
Ett leende sprider sig på mina läppar när jag borrar in mitt ansikte i kroken av hans nacke.
Han kysser mig på huvudet och jag skrattar lite åt hur underbar han är.
Han mumlar massa ord som bara får mig att le.
Inget av det han säger har igentligen något samanhang men det känns så bra att höra honom mumla det.
Hans röst får mig att lugna ner mig och när han håller om mig känner jag mig som hemma.
Någon person i mängden:
Jag tittar på Pixie och han den super snygga killen.
Hur fan kan någon så töntig som Pixie skaffat sig någon som honom.
Han måste ju seriöst vara där för pengarna.
Men det som skrämmer mig är hur tighta dom är utan att han ser äcklad ut han ser mer ut att trivas att ha henne i hans armar.
Men varför skulle någon gilla Pixie hon är en stor jävla tönt och värdelös.
Hon tror att hon är bättre än alla andra men igentligen är hon bara en stor jävla bitch!
Louis:
Jag känner alla blickar på oss men det bryr jag mig inte i allt jag bryr mig i är flickan i mina armar.
-”Vad gör du här?”Frågar hon och ser rent ut sagt nyfiken ut och jag kan se hur en liten tår rinner ner för hennes kind.
Jag tar min tumme och strycker bort den från hennes kind.
-”Jag klarar inte av att vara utan dig så länge”Säger jag tyst och kysser henne på kinden där fler tårar letat sig ner.
-”Kom så tar vi dig hem”Säger jag då hon tidigare i veckan berättat om att hennes pappa dragit in hennes chafför.
Hon tar min hand men jag tar inte hennes hand.
Hon tittar frågande på mig men i stället för att säga något tar jag ut handen ur hennes och jag hör massa personer dra efter andan.
Men i stället för att lämna henne som det ser ut som hon tror att jag ska göra lägger jag armen om hennes midja och drar henne närmare mig.
-”Jag har inte sett dig på 2 veckor låt mig vara så nära dig det går”Mumlar jag i hennes öra och jag kan se en svag antydan på rodnad på hennes kinder.
Hon är väl för söt!
Jag leder henne till bilen och alla flyttar sig från den med besvikna blickar när dom ser mig med Pixie.
Med ett stort leende öppnar jag hennes dörr åt henne och hon fnissar lite åt min handling men kommenterar inget.
Jag tar en kort kyss på hennes läppar innan jag stänger dörren och springer runt.
Jag har hennes väska i min högra hand och lägger in den i baksättet bredvid min väska som jag flyttat bak efter att ätit då jag visste att jag skulle hämta Pixie och jag skulle helst vilja slippa göra det när jag hämtat henne.
-”Har jag någonsin sagt att du är underbar?” Frågar Pixie mig och jag tittar in i hennes blå ögon som för en gångs skull inte är bakom glas.
Dom är lika vackra som jag minns dom.
-”Många gånger men det gör inget om du säger det igen då jag älskar att höra det komma från dig”Viskar jag fram och hon skrattar och ler lite.
Jag kör ut från skolans område och tar tag i Pixies hand för jag står inte ut med tanken på att ha henne så nära utan att röra vid henne.
Hon ger mig vägbeskrivning hem till henne och vi stannar snabbt utanför ett vit stort hus.
Hon ler mot mig och tar tag i min hand och jag skrattar åt henne.
Vi skyndar oss in i hennes hus där jag får träffa Mary deras hushållerska som jag faktiskt fick höra ganska mycket om när vi var i Sverige.
Jag hör hur en dörr öppnas och snart hör man klackskor gå på övervåningen.
-”Pix är det du?”Hör jag en ljus kvinnoröst ropa ner och Pixie ler lite.
Jag antar att det är hennes mamma som fortfarande inte åkt tillbaka till Sverige än.
-”Ja det är jag”Ropar Pixie tillbaka.
Strax där efter hör man steg i trappan och snart står en äldre version av Pixie framför mig.
Samma blonda hår och samma hudfärg det ända som skiljer riktigt ordentligt är ögonen.
Hennes mamma har klara gröna ögon och jag ser hur hon tittar frågande på mig när hon ser mig bakom Pixie.
-”Mamma det här är Louis... Louis det här är min mamma Lajla..”Säger hon och det syns att hon har berättat för sin mamma om mig för hon skinner upp.
-”Louis trevligt att träffa dig jag undrade just när vi skulle få se dig”Säger hon och jag räker fram handen men hon tittar bara på den.
Först trodde jag att hon skulle krama mig men hon bara rynkar näsan lite innan hon vänder sig om och går upp för trappan igen som om jag var något katten släppat in..
Jag tror inte jag tror på det där trevligt att träffa dig något mer.
-”Välkomen till min värld”Mumlar Pixie bredvid mig och jag kan se hur hon himlar med ögonen.
-”Hon har inte brytt sig särskillt mycket i min uppväxt allt hon bryr sig i är pengar och mode... Sen försöker hon va en bra förälder så jag inte ska prata illa om henne”Säger Pixie och tar av sig skorna.
Jag ställer mina skor bredvid hennes och hon tar tag i min hand.
-”Okej kom så ska jag vissa dig mitt rum”Säger hon och halvvägs uppför trappan stannar jag henne och hon tittar bak på mig.
Utan ett ord trycker jag hennes läppar mot mina och hon skrattar men ler in i kyssen.
Vi fortsätter upp och hon vissar mig vart toaletten ligger.
Sen vart hennes pappas arbetsrum är så jag vet vart jag inte ska gå om jag inte vill bli grillad.
Mary:
Jag tittar på Lajla hur hon tittar på Louis.
Hur kan hon göra så mot Louis och om inte mot Louis hur kan hon göra så mot sin dotter.
Man kunde tydligt se smärtan i Pixies ögon när hon såg sin mamma titta på sin pojkvän på det sättet.
Jag ser hur dom går upp för trappan men det som fångar min uppmärksamhet är hur Louis verkar bara ha ögon för Pixie.
Han ser ingenting annat han tittar inte på ngåonting runt om kring honom utan det är bara Pixie som är viktigt för honom.
Halvvägs upp för trappan tar han stop på Pixie och kysser henne och genom den lilla kyssen kan man se kärleken.
Det är läskigt jag kan nästan sträka ut handen och ta på deras kärlek så stark är den.
Ett litet leende sprider sig på mina läppar.
Jag älskar Pixie som en egen dotter då jag var den som fostrade henne när hon var liten.
Hennes föräldrar hade typ aldrig tid med henne.
Jag undrar varför man skaffar sig barn om man inte har tid med dom.
Jag vet att Pixie kommer bli en bra mamma den dagen hon blir mamma efter som hon själv inte vill bli som sin mamma.
Hon skulle göra va som än står i hennes makt för att bli anorlunda mot hennes mamma.
-----------------------------------------------------------------------------
NI ÄR HELT UNDERBARA :)
Nu när det är helg ska jag försöka fixa lite tidsinlägg till veckan så jag slipper missa dagar :)
KOMMENTERA :) <3
glöm inte att rösta
Destination Anywhere! 15
Jag tittar på mina systrar som står bredvid mig med stora leenden.
Dom är både ledsna och glada.
Det har gått två veckor sen jag kom hem och jag klarar det inte längre jag klarar inte av att vara i från Pixie längre.
Jag behöver se henne.
Även om det kanske är bara för någon minut behöver jag se henne.
Jag orkar inte med att se henne genom skype och veta att jag inte kan sträka ut handen för att hålla i hennes eller att se hennes läppar röra sig utan att kunna kyssa dom när hon bara pratar om ingenting.
-”Vi kommer sakna dig Louis”Säger mamma och jag skrattar lite.
Jag förstår inte varför hon ska vara så överdramatisk...
Jag ska bara vara borta över helgen jag kommer tillbaka på söndag kväll.
Klockan är lite över 8 på fredag morgonen och mamma ska snart köra tjejerna till skolan.
Då jag har studie dag bestämde jag mig för att ta en liten trip till York.
Jag vill ha gott om tid på mig så att jag kan hämta upp Pixie efter skolan då jag inte vet vart hon bor och hon inte vet att jag kommer.
Med ett leende på läpparna tar jag min väska i ena handen och kramar om tjejerna en sista gång.
Jag kliver in i bilen och slänger över väskan till pasargerar sättet och slår på GPS en så att jag faktiskt ska hitta till hennes skola.
Med ett leende börjar jag köra.
Ungefär halvvägs känner jag hur min mage börjar kurra så jag tar in på en rast plats och går in på resturangen där.
Pixie:
Med en suck tittar jag upp på min matte lärare som har vart på mig hela tiden om att jag inte är koncentrerad.
Jag vet att hon har rätt men helt ärligt så bryr jag mig inte.
Jag slår upp sista sidan i mitt matte häfte och ser allt kladd som jag skrivit där.
Den tidgare vita sidan är nu full med Louis namn och hjärtan.
Jag kan se hur Matilda titar argt på mig från ögonvrån och innan jag vet ordet av står hon framför mig med sitt lilla gäng bakom sig.
-”Oh lilla tönten tror du verkligen att Louis gillar dig? Han kommer aldrig gilla dig? Fattar du inte att du är helt värdelös och om du betyde det minsta lilla för honom så skulle han väl inte sitta hemma i Doncaster och vänta på att någon bättre ska komma? Han skulle väl stå lutad mot sin bil och vänta på dig? Men nu gör han inte det efter som han vet att du inte är värt det. ” Säger hon och jag vet att det hon säger inte är sant men jag kan inte låte bli att låta en liten tår rinna ner för min kind.
Jag reser mig snabbt upp och springer ut ur klassrummet och in på tjej toaletten.
När klockan ringer ut inser jag att jag har en lekton kvar och helt ärligt skulle jag aldrig orkat med det om jag inte hade råkat veta att den lektionen är idrott och att vi ska springa.
Springa är något jag alltid gör när jag är stressad eller behöver föra bort alla mina tankar på annat.
Det är ett bra sätt att tänka på annat.
Som tillexempel vad som skulle hända om jag spetsade Matilda med ett spjut....
Jag undrar om det finns något smärtsammare sätt att döda henne på?
Med ett litet skratt tittar jag mig själv i spegeln.
Vad patetiskt att gråta över något som inte är sant.
Matilda:
Jag sitter bredvid Connie och tittar runt på alla som springer in och ut ur skogen.
Aldrig i hela livet att jag skulle riskera att bli svettig.
Med en suck tittar jag på Pixie som ser lika underbart vacker ut som vanligt.
Som alltid på idrotten har hon linser i och det är något som får henne att se ännu mer perfekt ut än vanligt.
Jag skulle göra vad som helst för att vara henne men aldrig i hela mitt liv skulle jag erkänna det för någon.
Hon har precis allt hon har dom perfekta föräldrarna, Den perfekta framtiden och den enda saken jag trode att jag kunde få för en gångs skull fick hon också..
Louis..
Ända sen jag såg Louis för första gången har jag gillat honom.
Sättet hans leende alltid får andra folk att le.
Med en suck tittar jag på Pixie som låter sitt själv lockade hår studsa i hennes tofs.
Hur kan någon vara så perfekt att inget är fel med henne.
Visst hon har lite nedsatt syn men jag skulle lungt ge min syn för att se ut som hon gör.
Hennes perfekta blå ögon som är i den där perfekta nyansen av blå.
Hennes perfekt raka tänder som ingen ser då hon inte ler så ofta...
Och sist men inte mins hennes perfekta hud som inte en enda finne någonsin satt sin bostad på.
Den är så ljus och tillsammans med hennes hår får det henne att se ut som en porslins docka så skör och om man tar minsta lilla felsteg så kommer hon gå i tu.
Men något jag lärt mig under åren är att hon inte är en porslin docka.
Hon är hård som sten.
Något jag också beundrar hos henne hur hon kan skrappa av nästintill allt man säger.
Allt förutom saker som har med Louis att göra.
Jag vet inte hur men jag vet att jag ska få Louis Tomlinson att bli kär i mig och bara mig.
På något sätt.
Jag ska göra allt som står i min makt för att få hålla i hans hand och vara den enda personen som smeker han när han har problem...där nere...
Louis:
Jag ser Matilda komma ut ur skolan och hennes hacka ser ut att nudda marken när hon ser mig stående där lutad mot min bil.
Jag har mina solglasögon på mig för att helt ärligt det är soligt och det får mig att se så mycket coolare ut.
På mig har jag bara vanliga svarta jeans och en vit tröja men jag vet att Pixie ändå kommer gilla mig som jag är.
Hon gillar mig inte för hur jag klär mig hon gillar mig för vem jag är.
Snart ser jag fler elever strömma ut ur skol dörrarna och några tjejer stannar för att titta åt mitt håll.
Visst jag gillar uppmärksamheten men snälla sluta glo.
Det är pinsamt.
Och inte bara för mig!
Pixie:
Jag pakar ner det sista och hör hur några tjejer längre bort i omklädnings rummet får ett sms.
-”Skynda det är tydligen en super snygg kille utanför skolan kanske om vi har tur att han vill ge oss hans nummer.” Säger en av tjejerna med något som låter desperat i hennes röst.
Ett leende sprider sig på mina läppar när jag inser att dom verkligen är desperata att få uppmärksamhet.
Jag slår vad om att killen är snygg men inte lika snygg som Louis.
Jag bestämmer mig för att behålla mina linser i då det skulle ta aldeles för lång tid att ta ut dom och sen på med glasögonen.
Särskillt när jag lovade pappa att ta bussen hem..
Han har dragit in min chafför då jag inte lyde honom.
Han verkar ta det ganska hårt.
Med en suck slänger jag min väska över axeln och börjar gå mot ut gången.
Ju närmare jag kommer desto mer viskningar blir det om den så kallade super snygga killen.
Kom igen hur snygg kan han vara?!
--------------------------------------------------------------------
GRATTIS TILL UNDERBARA NIALL PÅ FÖDELSEDAGEN!!!!
jag ska snart ut och äta men jag lovar att jag lägger upp ett till kapitel senare om ni kommenterar bra :)
Glöm inte att rösta vilken fan fiction ni vill läsa efter den här! Ni har till slutet av månaden :)
Destination Anywhere! 14
Jag vaknar av att min pappas arga röst tränger in i mitt öra.
Mina ögonlock fladrar upp och jag möter min pappas arga ansikte han skriker på mig för att ha lämnat landet utan att säga något.
Han skriker på mig för att vara med den dör pojken som han kalla Louis.
Han skriker på mig för att vara korkad.
Men mest av allt skriker han på mig för att inte vara den perfekta dotterna han önskar sig.
Hans ögon lyser av ilska och det är inte förens jag ser den korta blonda personen som står i dörren som jag inser hur mycket som han har oroat sig för mig.
Mamma står i dörren med armarna över bröstet och ruskar på huvudet.
Den enda skilnaden från pappa är att hon inte är arg eller besviken utan hon har ett litet leende på läpparna.
Jag vet att hon är stolt att jag gjorde något jag själv ville för en gångs skull.
Hon har alltid sagt åt mig att ta saker i egna händer göra det jag känner för.
Jag har bara vart för blind innan jag träffa Louis för att inse vad hennes ord igentligen betyde.
-"VARFÖR KAN DU ALDRIG LYSSNA PÅ VAD JAG SÄGER!"Skriker min pappa och det är då min blick går över till honom och jag kan se på både han och mamma att dom vet att han tog det för långt.
Pappa vet mycket väl att jag alltid gjort som han säger.
Det var första gången jag inte lyssna och gjorde något.
Men igentligen gjorde jag inget fel jag är 19 jag kan göra vad jag vill.
Jag är myndig jag skulle kunna flyttat ut härifrån för länge sen och pappa vet om det.
-"Jag... Me.. men... ade in..get ... illa... fö..r..l..åt"Får pappa fram när han ser ilskan i min blick.
Hur vågar han stå här framför mig och berätta vad jag kan och inte kan göra.
Och att jag inte lyssnar på honom när det är det enda jag gjort i hela mitt liv.
Med en suck går jag förbi honom och när han försöker prata med mig tar jag bara upp mina hörlurar och sätter i dom i mina öron.
Ett leende kommer upp på mina läppar när jag hör Louis röst komma genom lurarna.
Han vissade mig några videor som han gjorde förut när han sjöng innan vi åkte tillbaka hitt.
Då skulle jag kuna somna med hans röst i öronen precis som dom senaste veckorna.
Det är bara att han låter så mycket underbarare Live.
I bland när han är trött kan han nynna när han glömmer bort orden.
I bland kan han komma på nya ord i stället för dom tidigare bara för att få mig att le.
Ett leende kommer upp på mina läppar när jag tänker tillbaka på alla saker jag upplevet under den här sommaren.
Det har vart den bästa sommaren i mitt liv.
Allt som någonsin känt som om det bekymrat mig bara försvan varje gång jag såg Louis le.
Varje gång som jag lät hans underbart mjuka läppar glida över min bara hud...
Med en suck av lycka sjunker jag ner längs dörren till mitt rum som jaga stängt efter mig.
Jag tittar runt i det rummet som jag alltid kännt mig så hemma i tidigare.
Nu känns det inte lika mycket jag längre.
Alla saker här inne känns som om dom tillhör någon annan.
Som om jag är på besök hos någon.
Jag tar upp min kamera ut väskan och går fram till min vita dator och koplar in den.
Jag tittar igenom alla dom bilderna jag tagit tillsammans med Louis och under hela sommaren.
Min blick glider omedvetet över till den vita väggen som min säng står mot.
Ett leende sprider sig på mina läppar när jag vänder mig tillbaka till datorn.
Jag printar ut varenda bild av dom som jag och Louis tog under sommarens gång sen går jag och sätter upp dom på väggen lite överallt.
När jag är klar är en del av väggen fylld med bilder på mig och Louis.
Det formar ett hjärta och i mitten av hjärtat har jag tagit en svart pensel och skrivit "Happiness is when I'm with you".
Ett leende sprider sig på mina läppar när jag sätter mig ner på den svarta skrivbord stolen och beundrar mitt värk.
Min skrivstil kanske inte är den bästa men jag vet att den passar in där precis där den är.
Jag hör hur dörren öppnas och snart hör jag två personer dra efter andan.
-"VAD HAR DU GJORT?!"Utbrister min pappa och jag hör hur mamma lägger handen över munnen på honom.
-"Det är underbart vackert gumman"Säger hon och jag tittar upp på dom.
Mamma tittar på väggen med något som liknar förundran medans pappa bara ser arg ut.
-"Jag gillar inte den där killen han har fått dig att förändrats"Säger pappa och jag tittar på honom genom mina glasögon.
-"Förändring är inte alltid dåligt vet du" Säger jag och han fnyser bara åt mina ord.
Pappa har alltid vart de som förstår sig på mig så den lilla saken tar mig ganska hårt.
Jag kan se att min mamma märker det men att hon undviker att säga något om det.
Louis:
Jag tittar genom min facebook och ser att alla mina vänner har skrivit på min sida om hur jag lämnade dom.
I stället för att säga något om det letar jag reda på Pixie som jag la till som vän under resan med henne och jag ändrar min status till i ett förhållande.
Ett stort leende sprider sig på mina läppar när jag ser det.
Det är tidigt på morgonen och jag tänker inte gå och lägga mig nu då jag vet att jag kommer ha svårt att sova sen i så fall.
Lottie kommer in med ett stort leende på läpparna och frågar om jag vill följa med och äta glass med henne.
Jag nickar och hon tar tag i min hand.
Dom andra tjejerna är med mamma och handlar men Lottie hade ingen lust att följa med då hon gärna skulle vilja veta om Pixie.
Vi spänderar hela förmiddagen på ett glass cafe ätandes glass och prata om Pixie.
Varje gång jag berättar något nytt om henne så ler Lottie mot mig med ett leende som jag inte riktigt ka plasera men jag vet att det betyder något bra.
-"Man kan se att du gillar henne då du ler som en idiot bara av att höra hennes namn"Säger Lottie och jag ler och ska just svara henne när min telefon ringer.
Jag drar upp den ut fickan men ignorerar det när jag ser Eleanors namn komma upp på skärmen.
Inte riktigt läge att snacka med henne nu liksom.
Jag ska just lägga ner telefonen när den ringer igen.
Jag tittar irriterat på den men mitt irriterande ansiktsutryck varar inte länge då jag ser att det är Pixie.
Jag trycker på svara och för telefonen mot örat.
-"Hej"Säger jag med glädje i rösten och jag hör hur Lottie fnissar lite åt mig när jag säger det.
-"Hej"Säger hon och jag kan höra hur hon ler.
Hennes röst är fyld av lycka.
-"Hur är det?"Frågar jag och hon berättar om vad som hände när hon kom hem och vad hon gjort mot sin vägg och jag berättar att jag inte kan vänta med att få se den och hon skrattar.
Gud jag låter som en tjej som berättar för sina tjej kompisar om hur en kille titta på henne...
Det är konstigt!
------------------------------------------------------
NU KÄNNER JAG MIG STOLT!!!
Jag skrev det här även fast jag igentligen inte har tid jag har matte läxa som ska vara klar snart och jag har typ 12 sidor kvar!!!
Men efter som jag läste alla 19 sidorna i SO och svara på alla frågor så tänkte jag att jag kunde skriva!
Så nu får ni kommentera om ni vill ha mer än ett kapitel i morgon på Nialls Födelsedag :) <3
http://momentsff.blogg.se/2013/september/gissa-vad-2.html
GLÖM INTE ATT RÖSTA!
Destination Anywhere! 13
Jag sätter mig i min bil som jag parkerat utanför Eds hus.
Klockan är snart halv 11 och jag ska åka hem mitt i natten.
Det kommer bli en lång bil tur men om jag blir för trött så får jag väl bara ta in på ett hotel eller något.
Så farligt kan det väl inte vara.
Om jag bara vetat då att dom timmarna jag spendera i bilen skulle vara dom mest plågsamma timmarna någonsin.
När jag kliver ut ur bilen utanför hemma är klockan strax efter 5 på morgonen och jag låter en ensam tår rinna ner för min kind.
Under alla dom timmarna jag vart i bilen har jag bara haft en sak på hjärnan.
Pixie.
Jag stannade efter halva vägen och gick in på en väg krog där jag åt lite mat och sen var jag tvungen att gå in på toaleten för att tårarna hade letat sig ner för mina kinder medans jag åt.
Allt jag gör påminner mig om hur underbar min sommar vart och att den är slut nu.
Det är bara några dagar kvar tills jag måste börja plugga för att bli drama lärare.
Med en lätt suck öppnar jag baksättet där jag lagt in min väska.
Jag drar ut den och börjar sakta göra min väg upp till huset.
När jag öppnar dörren möts jag av min mammas förvånade blick.
Hon ser helt förstörd ut och man kan tydligt se spår på lila ringar under hennes ögon som hon försökt att dölja.
-"LOUIS WILLIAM TOMLINSON VAR I HELA FRIDENS NAMN HAR DU VART?!"Utbrister hon och ser ut som om hon ska börja gråta.
Okej så jag kanske skulle ha vart hemma för några veckor sen kanske två eller nått.
Och jag kanske glömde berätta för henne att jag inte kommer hem då.
Hon måste ha vart ganska orolig.
-"I Sverige"Mumlar jag fram trött och låter flera tårar leta sig ner för mina kinder.
Min mammas ansikte går från arg till oroligt på bara några sekunder.
Snart är hon framme vid mig och håller mig inne i en varm kram.
Hon viskar tröstande ord i mitt öra precis som hon bruka göra när jag var liten och hade skrappat upp mitt knä.
Jag var redan då över dramatisk.
Jag överdrev allt så mycket att min mamma i bland skratta åt det.
Mamma hjälper mig över till soffan i vardagsrummet där hon sätter sig ner med mig snörvlande mot hennes axel.
Så berätta nu vad som hände i Sverige"Säger mamma och jag ler lite åt alla minnen.
-"Jag träffade den här helt otroligt vackra perfekta tjejen på festivalen. Hennes så kallade kompisar hadde dissat henne men igentligen ville dom bara ha hennes pengar. Hon är halv Svensk och vi bestämde att göra något galet efter några dagar vi hängt tillsammans. Vi tog ett plan till Sverige och hon tog mig till ställen jag inte visste funnits innan. Hon fick mig att le och hon tog alltid mina tröjor och hade på sig då hon själv påstog att dom var bekvämare.... Hon tog också mitt hjärta..."Jag mumlar det sista riktigt tyst och jag är inte säker på att mamma hörde det då mina tårar rinner ner och min röst är riktigt ostabil.
Jag hör små steg i trappan och snart är mina fyra systrar runt om kring mig och kramar om mig hårt när dom ser mig gråtandes.
-"Mamma varför gråter Louis?"Frågar Daisy mamma och jag kan se hur mamma tittar med ledsna ögon på henne.
-"Louis är kär i en flicka.... Men jag tror hon bor ganska långt bort"Säger mamma och tittar på mig som om jag ska berätta vart hon bor.
-"York"Säger jag och Lottie tittar upp på mig från kramen.
Jag älskar verkligen mina systrar.
Jag ska just tacka dom när min telefon lysser upp och på skärmen står det Pixie<3 sen är det en bild på oss två när jag kysser hennes kind och hon har ett gulligt leende på läpparna.
Jag bryter mig loss från mina systrars kram tittar ursäktande på dom innan jag tar upp telefonen och trycker på svara.
-"Hej"Säger jag näst in till i en viskning rädd att det kanske inte är hon som svarar på andra sidan ändå.
-"Hej" Viskar hon tillbaka och jag känner genast hur mitt leende blir gigantiskt när jag hör hennes röst.
De är fyld av sömn och jag kan inte låta bli att le.
-"Så är du hemma nu?"Frågar hon mig och jag mumlar ett ja tillbaka och kan höra henne skratta på andra sidan.
Jag tittar runt i rummet medans hon berättar om hur hennes pappa ringde henne och skälde ut henne.
Tjejerna sitter i soffan och följer varje steg jag tar med blicken.
-"Jag sitter fortfarande i bil på väg hem"Berättar hon och jag ska just säga till henne att hon inte ska köra och prata i telefon samtidigt när jag kommer i håg mannen som väntat på henne vid flygplatsen utanför en svart bil.
På något viss måste hennes pappa fått reda på att hon var på väg hem och att hon inte var kvar i England.
Pixie:
Jag sitter i bilen och bara rabblar på i min telefon då jag vet att om Louis saknar mig lika mycket som jag saknar honom kommer han verkligen uppskatta att bara höra min röst.
-"Louis" Jag gäspar och han ger mig ett litet mm som svar för att vissa att han faktiskt lyssnar på vad det är jag säger.
-"Kan du snälla sjunga för mig" Ber jag honom och kan nästan se leendet på hans läppar när jag säger det.
Det är samma leende som han gav mig under alla dom här veckorna..
I alla fall hoppas jag det.
-"Bara om vi kan ha på face time"Säger han och jag klickar snabbt på face time.
Snart plopar hans ansikte upp på skärmen och jag kan se små antydingar på gråt men jag säger inget då jag vet att jag har säkert lika dana.
I love this place But it's haunted without you My tired heart Is beating so slow
Han röst ekar genom min telefon och jag tittar på honom med förundran i blicken.
Han är så perfekt.
Our hearts sing less than We wanted, we wanted Our hearts sing 'cause We do not know, we do not know
Jag hör tjej fniss i bakrunden och snart kommer 4 tjejer in i bilden och jag antar att dom är Louis små syskon som han berättat så mycket om.
Man kan tydligt se likheterna mellan dom.
To light the night, to help us grow To help us grow It is not said, I always know
Dom tittar förundrat på deras bror då han fortsätter att sjunga och jag kan känna mina ögonlock bli tyngre och tyngre.
Det sista jag hör är Louis röst sjunga.
I am here to stay
Stay
-------------------------------------------------------
SÅ HÄR ÄR KAPITEL 13 :)
Kommer inte upp ett kapitel i morgon tror jag då jag ska vara med min bestie :)
Föresten nu ska jag dela min glädje med er! På svenskan ska vi skriva en bok och det kommer bli amazing! Och dom flesta i min klass bara varför måste vi göra det alla vet ju redan att Erikas kommer bli bäst och jag typ flippade ur av glädje när dom sa det!
OKEJ I ALLA FALL KOMMENTERA!
glöm inte att rösta på vilken fanfiction du vill läsa efter åt :
Destination Anywhere! 12
Min blick går ut genom föstret och jag tittar på Louis med trötta ögon.
Klockan är halv 9 och jag är redan jätte trött.
Louis ler mot mig och utan att jag lägger någon större märke till det så svänger han in på en smal grusväg.
Snart stannar han vid en liten sjö där man tydligt kan se solen gå ner.
-"Kom"Säger han och tar min hand och jag ler lite mot honom.
Utan att ens orka öppna min dörr hjälper han mig ut ur bilen..
Nu undrar ni säker hur?
Jo han hjälpte mig över på hans sida och tog mig ut genom hans dörr utan att släppa min hand.
När den milda brisen nuddar min hud blir jag genast mycket piggare.
Jag känner lukten av skog och natur en lukt som alltid är lugnande...
Om du inte är ensam i skogen och rädd för att dö då är den lukten den värsta lukten i världen!
Vi går ner till vattnet och Louis tar av sig sina skor och doppar fötterna i vattnet.
-"Det är inte så kallt!"Säger han ganska högt.
Han röst går upp jätte ljust i slutet av meningen något som får mig att ruska skrattandes på huvudet.
Den pojken kommer vara döden på mig.
Jag tar av mig skorna och följer hans exempel.
Han har ett av sina underbara leenden på läpparna och jag kan inte låta bli att känna värmen i bröstet på mig varje gång jag ser det.
Han länkar i hop sina fingrar med mina och jag känner genas gnistorna som alltid finns där när han rör vid mig.
Jag älskar när han rör vid mig.
Hans rörelser är alltid så mjuka och får mig alltid att rysa av välbehag.
Sättet hans röst kan få mig att bli knäsvag på bara några minuter.
-"Vad händer när sommaren tar slut och jag måste tillbaka till skolan?" Frågar jag och tittar på Louis.
Det är en fråga jag inte velat fråga för jag är rädd att svaret är att vi bara är en sommar romans vi kommer aldrig bli något seriöst.
-"Vi får det att funka" Säger Louis med ett leende men jag kan se den lilla oroliga rynkan som han får mellan sina ögonbryn när han är orolig.
Utan att jag hinner säga ett ord har han dragit ner mig i vattnet och jag är dyngsur från top till tå.
Louis hår faller ner i ögonen på honom då alla hår produkter som han envisats med att ha i förstörs av vattnet.
Han skrattar och drar ut de blöta håret ur ansiktet.
Jag skrattar åt honom och drar en hand genom mitt eget blöta hår.
Våra kläder är blöta och jag är glad att jag lämnade min mobil i bilen och inte har den i fickan nu.
För säkerhets skull känner jag på fickan och låter andetaget jag hålt inne sjunka ut när jag inser att jag gjorde det.
Det är väl en reaktion alla har måste se till att dom har mobilen med eller inte har den med sig.
Jag vet att du skulle gjort likadant.
Louis och jag plaskar runt i vattnet ett tag till.
När vi kliver upp tar Louis ut två handduckar ur husbilen och ger mig en och jag märker att min mascara har runnit.
Smart val av mig att ta maskara i dag.. Or not!
Jag tar av mig mina glasögon som har massa vatten droppar på glaset.
Med handducken putsar jag försiktigt av dom.
Louis står bakom mig och tar glasögonen ur mina händer.
Ett leende sprider sig på mina läppar när han försiktigt lägger tillbaka dom på min näsa.
När jag just ska vända mig i hans armar känner jag hur han strycker bort håret från min nacke till höger sida.
Han lämnar ett spår av små blöta kyssar över min nacke och jag känner hans nakna överkropp tryckas mot mitt blöta linne.
Andan fasnar i halsen på mig då hans handling tar mig med överaskning.
Jag hade inte väntat mig det men skulle absolut inte ha det på något annat sätt.
Eleanor:
Jag sitter bredvid Mark på hans säng.
Den är riktigt mjuk inte lika mjuk som Louis säng men helt okej.
I bland önskar jag att jag hade vart kvar med Louis då kanske inte allt skulle vara så himla svårt just nu.
Då skulle han säkerligen inte vara i Sverige med någon dum liten slampa.
Mark tar tag i min tröja utan att jag hinner reagera.
Han trycker mig mot honom och kysser mig djupt.
Jag har aldrig sett den här sidan av Mark och helt ärligt så känns det konstigt att se den nu.
Det är en av dom sidorna jag inte vill se!
-"Kom igen babe du vet att du vill ha mig"Säger han och kysser mig längs halsen och lämnar märken som är blå lila.
Visst jag har alltid velat att han skulle ge mig lite action men nu när han gör det kan jag inte sluta med att gämföra honom med Louis.
Varför gör jag det hela tiden.
Louis:
Jag tar tag i Pixies hand och vi går tillsammans igenom flygplatsen och jag kan se hur hon är orolig.
Pengarna hon hadde på sitt konto innan vi åkte är nu halverade och hon är orolig vad som händer här näst.
I går var vi och såg Olly Murs och Robin Stjernberg.
Det var fantastiskt aldrig har jag sett Pixie så glad och att se henne så glad får mig att bli glad.
När hon ler blir jag helt varm inombords.
Det här har vart den absolut bästa sommaren i mitt liv...
Men allt måste komma till ett slut eller hur?
Ja självklart...
Hur lite jag än vill att den här sommaren ska ta slut börjar Pixie skolan om en vecka och hon måste vara tillbaka i england....
I York flera mil från mig.
Hur långt det än kommer vara i mellan oss vet jag att jag kommer sakna henne som tusan.
Jag kommer sakna hennes leende, Hennes ögon men mest av allt kommer jag sakna henne.
Allt med henne får mig att känna som om jag kan vara mig själv.
-"Lova mig att vi kommer ses igen efter att vi landar i London"Säger hon och jag tittar henne rakt in i hennes blå ögon.
-"Jag lovar att det här inte är sista gången vi ses Pixie"Säger jag och låter mina läppar lätt borsta över hennes.
--------------------------------------------------------------------------------------------
FÖRLÅT FÖR DEN HEMSKA UPPDATERINGEN!!!
Nej men helt ärligt jag är ledsen att jag inte uppdatera i går!
Jag vet att jag uppdaterar ganska bra faktiskt då jag försöker uppdatera en gång varje dag.
Kanske blir lite mindre den här veckan då jag måste jobba i kap i skolan men för hoppnings viss så lyckas jag lösa det då jag hatar att göra er besvikna!
I alla fall här är kapitlet ska försöka lägga ut ett i morgon också lovar :)
ÄLSKAR ER SÅ KOMMERNTARA NU DUKTIGT!!
GLÖM INTE ATT RÖSTA PÅ VILKEN FANFICTION DU VILL LÄSA SEN!
Dela min lycka!!!
Jag måste bara dela min lycka med er!!! Overload följer mig på Twitter och dom tweeta till mig OMG!!! Jag tror jag dööööööör!!!
Destination Anywhere! 11
Med ett leende vaknar jag nästa morgon.
Min arm ligger över Pixies midja och har henne i ett säkert grepp.
Pixie ser så fridfull ut där hon ligger och sover med ett litet leende på hennes underbara ljus rosa läppar som jag bara skulle vilja luta mig fram mot och kyssa.
Hon är bara så underbar.
-”Sluta stirra på mig det skrämmer skiten ur mig”Mumlar hon och jag kan inte låta bli att le ut av hennes trötta röst.
Dom sakerna den här flickan gör mot mig.
Om hon bara visste va för effekt hon har på mig.
Hon öppnar trött sina ögon och tittar på mig med ett litet leende på läpparna.
-"Morgon" Viskar jag fram och hon ler mot mig och det är då jag inser att jag fortfarande har min morgonröst.
Men det kanske inte är jätte konstigt med tanke på att jag nyss vakna.
Med en suck av lycka drar jag Pixie närmare mig och hon fnissar.
När hon fnissar så tror jag att jag ska dör.
Hur kan någon vara så underbar.
Eleanor:
Jag tittar på tjejen framför mig som har ett elakt leende på hennes läppar.
Matilda hon är min kusin och jag lovade henne att hon skulle få Louis helt för sig själv nu när vi är här.
Med ett leende går jag tillbaka till tältet för att se om Louis är tillbaka ännu.
Han sa i går att han skulle göra några saker och skulle inte komma hem förens på natten sen skulle han dra på morgonen sen vara tillbaka igen.
Jag kliver in i hans tält och det är då jag inser att han inte är där..
Och inte bara det hans grejer är inte där heller inget mer än MINA grejer är där.
Jag och Louis kanske inte är tillsammans men vi delar tält.
Ungefär.
Okej jag har mina grejer i tältet och han sover där.
Jag ser en lapp ligga på min resväska och utan att tänka på något annat än var Louis är tar jag upp lappen och ser Louis handstil.
HEJ PERSONEN SOM HITTAR DET HÄR!!!
okej som ni kanske har inset så är inte mina grejer kvar i tältet men oroa er inte dom är med mig. Jag är just nu någonstans i Sverige så bry er inte om att leta efter mig för mig kommer ni nog inte att hitta. Jag har telefon med mig och jag är inte ensam jag är med en tjej Pixie.. Fråga Eleanor vem hon är för hon vet! I alla fall jag hoppas ni har det bra medans jag är borta vi ses sen i Doncaster ni får ta er hem själva då jag kommer behöva min bil som föresten nu står hemma hos min vän Ed. Han vet att jag kommer behöva den så våga inte leta reda på den. Träffar ni någon Matilda slå till henne från mig. Okej nu rablar jag igentligen bara men jao ni fattar. Jag dumpade er ledsen för det . Men jag behöver ett äventyr och jag tror att jag håller på och få det nu så jao...
-LOUIS THE TOMMO TOMLINSON!!!!
Jag springer ut ur tältet och hittar dom andra sitta med Matilda vid läger platsen vi gjort mellan alla tält.
-"Louis är borta"Säger jag och dom tittar på mig innan Mark ler lite.
-"Han kommer tillbaka snart lugna dig" Säger han och jag ruskar på huvudet.
Jag ger honom brevet och jag ser hur hans ögon läser över brevet och sen tittar han upp på mig med panik fylda ögon.
-"OM HAN ÄR I SVERIGE HUR FAN SKA VI TA OSS HEM!!!"Utbrister John som tagit brevet från Mark.
Alla andra får en chans att läsa brevet och Matilda ser rasande ut.
Jag förstår henne hon skulle ju få till det med Louis efter som HERRE JÄVLAR VAD HAN ÄR BRA I SÄNG!
Jag ser hur dom andra blir vita i ansiktet när John säger det och jag känner paniken stiga inom mig.
Tänk om dom måste åka hem nu vad ska jag göra då.
Inget illa ment till mina tjejer men dom är riktigt jävla tråkiga.
Dom är mer som en ursäkt att komma hit och se dom här killarna liksom.
Om inte Wilma hade vart tillsammans med Simon så skulle vi aldrig åkt hit.
Dom är fortfarande tillsammans föresten om ni undrar.
Pixie:
Två Veckor senare:
Jag kramar om Oliver,Fabian,Isac,Felicia och Lovisa innan jag hoppar in i husbilen bredvid Louis och han ler mot mig.
Jag tar ett djupt andetag.
-"Redo?"Frågar han och jag tittar på honom och nickar lite.
-"Redo"Säger jag för att försäkra honom.
Vi ska åka från Isa Bergs camping nu.
Efter två veckor tillsammans med Louis och mina vänner här så ska jag fortsätta åka med Louis men lämna mina vänner här.
Det känns konstigt att lämna det här stället men också spännande för ingen av mig och Louis har någon aning om vart vi ska.
Vi bestämde att vi bara skulle åka och se vart vi hamnar.
Kanske lite slöseri med bensin men kom igen jag har massa pengar på mitt bank konto och jag vill göra något galet.
Jag lutar mig fram till stereon och slår på en av mina skivor.
Oh ja jag har många skivor.
Jag älskar musik och jag har ett skivfodral som jag har massa skivor i som jag har med mig tillsammans med en mini stereo.
Men nu kan man ju använda bilradion när vi kör som vi gör.
Dear Darlin’, please excuse my writing.
I can’t stop my hands from shaking cos I’m cold and alone tonight.
I miss you and nothing hurts like no you.
And no one understands what we went through.
It was short. It was sweet. We tried.
And if my words break through the wall and meet you at your door, all I
Could say is:
“Girl, I mean them all.”
Dear Darlin’, please excuse my writing.
I can’t stop my hands from shaking cos I’m cold and alone tonight.
I miss you and nothing hurts like no you.
And no one understands what we went through.
It was short. It was sweet.
We tried.
Jag sjunger med och ler åt Olly Murs röst och då vet jag precis vad vi ska åka.
-"Vi åker till Stockholm och ser Olly Murs och Robin Stjernberg på Rix FM festivalen." Säger jag och han ler mot mig.
Jag letar reda på vilket datum dom ska vara där och inser att det är någon vecka kvar tills dess.
Jag berättar för Louis och han säger att vi kan göra något tills dess sen åka till Stockholm och se dom.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Fnissa är ett så jävla fult ord det låter så in i helevet fult!
Okej glöm inte att rösta vilken fanfiction du vill läsa till nästa gång :
http://momentsff.blogg.se/2013/september/gissa-vad-2.html
KOMMENTERA!
Föresten jag har en fråga vill ni ha Dirty eller inte?
Om ni vill ha det kommer jag skriva det även fast min bästa vän ... Och mentor läser min fanfiction.. Dom får väl skylla sig själva!
Destination Anywhere! 10
Jag kliver in i husbilen med Louis efter mig skrattandes.
Vi kommer just från den gigantiska lekplatsen som finns här för helt ärligt man blir aldrig för gammal för att leka i den.
Den är helt as grym det är inte gungor och sånt skit utan det är the real deal.
Liksom man kan snurra på någon metal sak och det är typ det värsta jag vart med om.
Vi har klätrat runt på den stora rep banan och Louis har suttit inne i en av dom små stoppen och väntat på mig medans jag fortfarande försökte ta mig ditt.
När jag kom ditt så kysste han mig lätt på läpparna innan han klätrade till nästa..
Något som slutade med att vi satt i en av dom där stoppen och bokstavligen hånglat.
Vi skulle nog vart kvar där än om det inte vart för den lilla flickan som hade kommit in samtidigt som vi var där inne...
Det var en aning pinsamt att höra henne berätta för sin mamma vad hon nyss sett.
Så nu gömmer vi oss för deras blickar på golvet i husbilen.
Varför på golvet?
Jo för att då kan dom inte se oss genom framrutan då vi inte har satt upp solskydet ännu.
Louis sitter bredvid mig och försöker hålla sig för skratt.
Jag tittar på honom där han sitter med handen vid munnen för att inte skratta.
Hans ögon glänser av tårar då han måste hålla inne sitt skratt.
Denna sak gör bara att jag får ännu svårare att hålla mig för skratt.
Louis tittar mig rakt in i ögonen och helt plötslig slutar vi båda hålla oss förskratt utan sitter bara tysta och tittar på varandra.
Han ögon är fortfarande lite glansiga men det får bara hans blå ögon att få en större effekt på mig.
Utan några ord lutar sig han fram mot mig och snart så nuddar hans läppar mina.
Louis:
Jag känner hennes läppar mot mina och jag vet att det kanske inte är helt rätt att vi kysser varandra efter bara några dagar men hur kan något som ska vara fel kännas så himla rätt.
Att röra vid henne känns så rätt som om det är en självklarhet.
Jag kysser henne mjukt och hon låter sina händer leta sig upp till min nacke där dom sen börjar leka med mitt hår.
Jag låter ett lätt stön lämna mina läppar när hon rör sina fingrar i mitt hår.
Mina armar lägger jag runt hennes midja och drar henne närmare mot mig.
I vilken annan situation skulle det här vara riktigt pinsamt men det känns som om det inte finns något fel i det vi gör.
Hon är halvt uppe på mig när jag bestämmer mig för att lägga mig ner på marken så att det inte ska vara så obekvämt för någon av oss.
Hon följer med mig i varje liten rörelse jag gör och inte en ända gång lämnar hennes läppar mina.
Hon ligger halvt uppe på mig med ett av sina ben mellan mina.
Mitt hjärta slår snabbt....
På ett bra sätt!!
Felicia:
Jag reser mig upp från soffan i stugan och drar med mig Lovisa ut.
Hon har suttit på golvet hela tiden sen vi kom hitt och nu är jag verkligen ut tråkad.
Med en suck börjar jag gå mot campingen och Lovisa följer lydigt efter.
Pixie brukar alltid veta vad man ska göra när man har tråkigt.
Jag går fram till hennes husbil och gör precis som när jag var liten alltså bara öppna utan att knacka...
Jag har nu en mental anteckning att inte göra det igen då jag hittar Pixie halvt uppe på Louis med sin tröja lite upp skjuten så man ser en strimma blek hud mellan hennes byxor och tröj kanten.
-"FÖRLÅT!"Utbrister jag men inser snabbt att det var det dummaste jag kunde gjort då dom inte märkt mig förens jag utbrast det.
Jag kunde ju ha gått därifrån utan några ubekväma blickar på mig.
Men självklart ska jag sabba det hela.
Lovisa som nu står bredvid mig skrattar hysteriskt åt paret som ligger på golvet.
Dom reser sig med röda kinder från golvet och det är då jag inte heller kan hålla mig för skratt.
Aldrig har jag sett Pixie skämmas så mycket som just i det här ögonblicket.
Åh önskar jag hade en kamera...
Vänta det har jag ju!!
Jag drar upp min mobil och tar en bild innan Pixie hinner reagera och nu skrattar Lovisa ännu mer och jag känner mig ganska stolt över min handling.
-"Du måste skicka den till mig"Säger hon när jag vissar henne bilden och det är då Pixie och Louis inte kan hålla sig för skratt längre.
Dom ler mot oss samtidigt som dom skrattar men jag kan se att dom tycker att det fortfarande är en aning pinsamt att vi kom på dom.
Men ärligt jag är lite orolig...
Hur långt skulle dom igentligen ha gått om inte jag hade kommit in?
Skulle Pixie låta Louis gå hela vägen?
Mina tankar börjar genast gå i väg på om Pixie skulle ha blivit avmed sin oskuld till en kille på golvet i en husbil..
Nämnde jag att det var en kille som hon knappt känner?!
Mitt skratt avtar snabbt och Lovisa märker att något händer med mig men jag försöker täcka det med att skratta ett fake skratt.
Som tur är verkar inte Pixie inte märka det men jag kan tydligt se att Lovisa vet att det skrattet är fake.
Det gör lite ont att Pixie inte märker men med tanke på att det var flera år sen hon var här senast så var det flera år sen hon hörde mig skratta.
Vi skypade i börjar men det blev bara mindre och mindre då skolan börja sen glömde vi bara liksom av.
Louis:
Min blick glider från dom två tjejerna vid dörren om man kan kalla det dörr?
Till tjejen bredvid mig med det underbara leendet på hennes läppar.
Hennes glasögon sitter perfekt på hennes näsa och jag kan inte slita min blick från hennes perfektion.
Hennes hår faller perfekt över hennes axlar och sättet hennes leende får hela världen att försvinna.
Det lysser klarare än tusen solar!!!
Det där lätt riktigt töntigt men vad ska jag säga jag tror vet att jag är kär i Pixie.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad tycker ni?
Glöm inte att rösta på nästa Fan fiction som ska komma upp efter den här!
http://momentsff.blogg.se/2013/september/gissa-vad-2.html#comment
GISSA VAD!!!!!
Destination Anywhere! 9
Vi kliver upp från vattnet och jag tittar på henne med ett leende.
Mina läppar är en aningen svulna från kyssarna vi delade i vattnet och helt ärligt har jag aldrig upplevet något liknande.
Det var magisk känslan som gick igenom mig när hennes läppar nuddade mina var helt obeskrivlig.
Jag tar upp min handduck och rufsar till mitt hår med den så att det ska torka snabbare.
Ett leende sprider sig på Pixies läppar när hon märker att jag tittar på henne.
Hon biter sig lätt i läppen och jag kan inte fatta hur den underbara tjejen kunde se något i mig.
Sättet hon ser på mig får mig att känna mig som den viktigaste personen i världen.
Hon torkar sitt hår snabbt och jag skrattar till lite när jag ser hur ruffsigt det blir att se ut.
-"Wow"Säger jag skämt samt när hon ställer sig i en "Vad tycker du" pose och då brister hon ut i skratt.
Vem som helst annars skulle nog tyckt det det var obekvämt efter vad som nyss hänt i vattnet men helt ärligt känns det som om det inte skulle kunna vara på ett annat sätt än vad det är just nu.
-"Så vad säger du Louis ska vi tävla om vem som kommer först till husbilen?"Frågar hon mig och så fort jag nickat sätter hon i väg mot trapporna som leder till tunneln.
Jag springer skrattar efter henne och när jag kommer i kap henne lyfter jag upp henne och svingar runt henne i luften.
Något som får henne att tjuta av skratt.
Hon är så underbar.
När jag sätter ner henne skyndar jag mig till husbilen och kommer ditt före henne och hon tittar med putande underläpp på mig något som får mig att skratta för hon ser så gullig ut.
Jag öppnar dörren och hon står kvar ute när jag kliver in.
Det är ju onödigt att blötta ner stället dubbelt så mycket.
Jag tar med mig mina kläder sen hennes kläder och så får vi inte glömma hennes glassögon som passar så bra på henne.
Jag ger dom till henne när jag kommer ut och hon ler tacksamt mot mig när hon tar i mot dom.
Hon tar sina kläder och flättar sen i hop våra fingrar.
Tillsammans går vi till toaleterna där man också kan duscha och byta om.
Hon kysser mig lätt på kinden innan hon försvinner in till tjejernas och jag skyndar runt till killarnas.
När jag kliver in så står det tre killar där inne i kanske 14 års åldern eller något och tittar på mig.
Dom säger något till mig men jag fattar inte ett skit då dom snackar något som måste vara svenska.
-"Varför hänger du med Pixie?"Frågar en av dom sen på engelska och jag ler lite.
-"För hon är den mest underbara personen jag någonsin träffat"Säger jag utan att tänka en exta gång.
Det låter så naturligt när jag säger det.
Isac:
Jag tittar på den blå ögda pojken framför mig som jag nyss sett vara med Pixie.
Hur jag känner Pixie?
Hon bruka sitta barnvakt åt mig.
Det var tack vare henne jag träffa Fabian och Oliver mina två bästa vänner.
Om inte hon hade suttit barnvakt åt oss alla skulle vi aldrig vart tvungna att umgås och då skulle jag aldrig träffat dom.
Vi hade barnvakt i ganska sen ålder då Pixie alltid var roligt att vara med..
Plus är hon Felicias bästa vän.
Felicia är min storasyster.
Jag tittar efter killen och ser hur han torkar sitt hår samtidigt som han nynar lite för sig själv.
Visst jag vet att Pixie är från England men aldrig hade jag väntat mig att hon skulle ta med sig någon från England hit.
Hon har alltid sagt att det här är hennes ställe där hon kan komma och glömma England för ett tag.
Men nu kommer hon hit med den här killen.
-"Kom Isac du såg henne vilket betyder att hon är här vilket betyder att vi kan träffa henne"Säger Oliver.
Oliver har alltid haft någonting för Pixie.
Jag och Fabian tycker det är jätte roligt att reta honom för att han är kär i henne.
Jag tittar på Oliver och ser hur han ger killen jag fortfarande inte vet namnet på en kall blick.
Någon verkar inte gilla att Pixie tog med sig en kille till Svergie.
Vare sig hon tog med honom eller inte så skulle hon ju inte bli tillsammans med honom om han hade trott det.
Vi kliver ut från toan samtidigt som Pixie kommer ut från tjejernas med sitt blonda hår uppsatt i en toffs.
Hon har fortfarande glassögon med dom hon har nu ser mycket bättre ut än dom förra.
Dom förra såg konstiga ut på henne medans dom här ser mer normala ut.
-"Pixie"Utbrister vi alla tre och hon ler mot oss samtidigt som hon öppnar sina armar för att krama om oss.
När Fabian kramar henne tittar hon surt på honom.
-"Du får inte växa mer nu är ju jag kortare än dig"Säger hon och putar med underläppen mot honom.
Han ler retsamt mot henne.
Fabian är längs av oss.
Han har långa föräldrar.
-"Vet ni om Louis kommer snart?"Frågar hon och i just det ögonblicket kommer killen som hon var med tidigare ut.
Han måste vara Louis.
Ett leende sprider sig på hennes läppar när hon tittar på honom där han står i ett par vanliga jeans och en vit t-shirt.
Han ser bra ut..
Nej jag är inte Gay jag kan faktiskt tycka han ser bra ut utan att vara gay.
-"Det här är Louis, Louis det här är Fabian,Isac och Oliver"Säger hon och pekar på oss och Louis ler lite.
-"Kul att träffas"Säger han som om vi inte alls träffats tidigare inne på toaleten.
Mitt leende sprider sig över hela ansiktet när jag ser hur han tittar på Pixie med så mycket känslor i sitt ansikts utryck.
Det är som om när hon är med bryr han sig inte om vilka som mer är med honom.
Jag verkar inte vara den enda som ser det för Oliver ser riktigt jävla arg ut när han tittar på Louis.
Något Louis inte själv verkar märka någonting av.
-"Så Pixie hur länge stannar ni?"Frågar jag för att få den obekväma stämningen att försvinner.
-"Vet inte riktigt vi får se"Säger hon utan att ta sin blick från Louis ögon.
Nemen tackar för att hon tittar på mig när hon pratar med mig.
Pixie:
Jag vet att jag är oförskämd som inte tittar på Isac när jag pratar med honom men jag kan inte slita min blick från Louis ögon.
Han ögon är som två sjöar och jag drunknar i dom.
Jag ska just säga förlåt och titta på honom när två andra personer dycker upp.
Felicia och Lovisa.
Dom ler glatt när dom ser oss och jag låter min blick sakta brytas med Louis.
Han ler mot dom som om vårat lilla Moment inte just hände.
Men både han och vet att den hände.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Hello FOLKS!!!!
Jag hoppas ni mår bättre än jag för jag är sjuk och känner mig som en död flodhäst!!!!
Men ändå är jaag så snäll att jag sitter och skriver på min fanfiction ;)
Så nu tycker jag att ni kommenterar duktigt :)
Destination Anywhere! 8
Louis:
Jag tittar över mot Pixie som just klivit in i husbilen.
Vi står på plats 52 och har en liten bitt till badrummen.
-”Ska vi bada?”Frågar hon mig plötsligt och jag tittar frågande på henne...
Finns det en badplats här som hon inte berättat för mig om hur kunde hon?!
-”Visst”Säger jag och hon ler glatt innan hon tar sina badkläder och skyndar sig bort till badrummen på campingen.
Det är lättare att byta om där än i husbilen för det är inte lika trångt och med tanke på att badrummet i våran husbil är ganska litet så går jag också bort till badrummen längre bort.
Jag byter till bad byxor snabbt och tar sen en handduck och lägger runt mina axlar.
Just när jag är klar så kommer Pixie ut från tjejernas badrum och har bikini och handducken likadant som jag.
Tillsammans går vi och lämnar våra kläder i husbilen innan vi går igenom en tunnel som går under vägen och just när man kommer ut från tunneln så ser man vattnet.
Vi går ner för en trappa men mitt i trappan stannar Pixie och jag tittar frågande på henne när hon hukar sig ner.
Men jag får veta varför när hon räcker över några smultron till mig.
Mums.
Vi skrattar och skyndar oss ner till vattnet där vi lägger i från oss våra handduckar och tar av oss skorna som vi har på oss.
-”DET ÄR SVIN KALLT”Skriker Pixie när hon gått i med fötterna.
Jag skrattar åt henne och kliver i också.
Helt ärligt så skulle det kunna vart varmare för det är inte varmt men jag skulle inte kalla det kallt.
Jag tar chansen och lyfter upp henne och springer ut i vattnet.
Hon skriker av skratt samtidigt som hon sprattlar för att komma ut ur mitt gräpp men det slutar med att hon ramlar ner i vattnet och blir genom blöt.
Hon skriker av kylan som om ger henne och drar sen ner mig.
Felicia:
Jag går bakom Lovisa och vi försöker vara så tysta som möjligt medans vi smyger fram genom tunneln som skiljer campingen från sjön.
Vi hör hur Pixie skriker av skratt och jag ler mot Lovisa som ler tillbaka.
Tillsammans smyger vi fram till bakom några buskar som ger oss en fördel vi kan se personerna i vattnet men dom kan inte se oss.
Jag ser Pixie med en kille som måste vara Louis.
Dom skrattar och skvätter vatten på varandra och det som förvånar mig är hur dom rör sig som om dom är två magneter.
Flyttar sig Louis flyttar Pixie efter och flyttar sig Pixie flyttar sig Louis efter.
Man kan också se att dom inte vet om det själva för dom gör inget mer än att flytta sig om den andra gör det.
Sen så tar dom ju varje chans att röra vid varandra och det verkar som om dom gör det helt omedvetet.
Det är ganska skrämmande hur tajta dom är med tanke på att Pixie berätta att dom bara träffades för några dagar sen.
-”Wow!”Säger Lovisa och jag nickar.
Hon måste också ha märkt hur dom anpasar sig efter varandra som om dom känt varandra i hela sitt liv.
Om Pixie inte berättat att hon träffade Louis för några dagar sen skulle jag absolut trott att dom var barndoms vänner som utväcklat något mer på sättet dom är med varandra.
Jag har aldrig trott på kärlek vid första ögonkastet eller själsfrände....
Men nu när jag tittar på Louis och Pixie så börjar jag i fråga sätta det där också för seriöst det där kan inte bara vara det måste vara ödet att dom skulle träffas.
Pixie:
Jag skvätter vattne på Louis och han slänger sig över mig för att få mig under vattnet men då jag flytar ett steg gör att han missar får mig att skratta som en galning för det såg sjukt dumt ut om vi säger så.
-”Det där var elakt”Säger han och putar med underläppen som man gjorde när man var liten och var ledsen.
Jag ler mot honom och man kan tydligt se hur han slåss mot ett leende när jag gör det.
Känslan jag får med Louis gör mig varm inombords.
Just när jag ska säga något hör jag hur det prasslar till uppe i buskarna.
Utan att ens titta ditt vet jag att Lovisa och Felicia är där då vi brukade smyga på personerna som var ner och bada här förut.
-”Louis”Viskar jag till han och han tittar på mig med frågande blick och jag ger honom en blick som han ler åt.
-”Felicia och Lovisa smyger på oss”Säger jag och ser hur han tänker titta omkring.
-”Titta inte då vet dom att vi hört dom”Väser jag och han flyttar genast sitt huvud tillbaka till normalt.
-”Hur vet du det?”Frågar han mig och jag ler lite.
Jag berättar för Louis om hur vi bruka smyga runt här samtidigt som vi simmar runt lite och han skrattar åt några saker.
Jag märker att vi kommer ganska nära varandra ju mer vi pratar och snart så känner jag hur hans bröst kort lyfts upp mot min.
Jag tittar honom rakt in i ögonen och känner hur hela världens stannar han har dom mest underbara blå ögonen jag någonsin sett.
Igentligen är dom inget allvarligt men på honom ser dom perfekta ut.
Jag känner hur jag flyttar min blick från hans ögon mot hans läppar och jag kan se hur hans sticker ut sin tunga för att blöta dom.
Mina andetag blir hakiga och snart lutar jag mig upp mot hans läppar och han lutar sig ner mot mina.
-”Varför ger vi dom inte något att titta på”Frågar Louis mig i en viskning innan jag känner hur hans läppar strycker över mina.
Det skulle inte kunna räknas som kyss men jag kan helt ärligt säga att det är det mest underbara jag vart med om hans läppar är mjuka och det känns som om fyrverkerier kommer överallt.
Hans läppar är mjuka och han stryker dom över mina läppar mjukt och efter att ha gjort det ett tag och jag inte kliver undan ger han det lite mer tryck så hans läppar så att han faktiskt kysser mig.
Louis:
Min mage är fyld av fjärilar när jag kysser henne och känslan som uppstår i mig när hon kysser mig tillbaka är helt obeskrivlig.
Det känns underbart att känna hennes läppar mot mina röra sig i perfekt takt.
Aldrig har jag upplevet något liknande.
Visst jag har kysst tjejer förut men aldrig har jag haft den känslan som jag har nu.
Jag låter mina armar gå runt hennes midja och drar henne närmare mig.
Hennes smalla lilla krop säger inte nej utan hon lägger armarna runt min nacke och börjar pilla med det blötta håret i nacken på mig.
Jag låter min tunga gå över hennes läppar för att be henne om tillåtelse och utan att tveka så öppnar hon munnen så jag kan få in min tunga i hennes mun.
Jag låter den kampas lite med hennes tunga men hon låter mig vinna kampen och jag fortsätter att upptäka i hennes mun.
Värmen från hennes kropp får mig att bli aldeles vimsig och tiden stannar när jag har henne i mina armar.
Efter något som känns som en evighet så låter vi våra läppar lämna varandra och jag känner i slutet hur jag inte vill att det ska ta slut jag vill fortsätta ha hennes läppar mot mina.
---------------------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA <3
Destination Anywhere! 7
Jag sitter och kör medans Pixie byter skiva vi har just lyssnat på Conor Maynard och u har hon lust att lyssna på någon svensk sångare jag aldrig hört talas om.
Förvåning att jag aldrig hört talas om honom...
Eller inte!
-"Jag älskar den här låten"Säger hon och klickar fram nummer nio på skivan.
I'm staring at your face
It carries me away
And I don't know what to say
Just looking at you now
I feel like I could drown
Here in your ocean
How come you don't feel it
How much you are worshiped
Tired of the lies
Baby don't you even realize...
Han som sjunger är riktigt duktig och jag förundras över hur höga toner han kommer upp till.
I'm watching you shine at night
Like the big bright city lights
And you're so beautiful, beautiful.
Sometimes I wish you'd get into my mind
To see yourself through my eyes
Cause you're so beautiful, beautiful.
Cause you're so beautiful.
Jag kan se ett leende spridas på Pixies läppar när hon vissar vart vi ska åka.
Det är riktigt fridfullt här om man frågar mig.
Vi åker i flera timmar och efter ett tag tvingar hon mig att stanna för att äta.
Vi kliver in på den lilla resturangen efter vägen och jag ber henne beställa något till mig då jag inte har en aning om hur man snackar svenska.
Hon nickar och går fram till disken man beställer vid.
Jag letar reda på ett bord och snart kommer hon tillbaka med två tallrikar med hamburgare och pomfritt tillsammans med två color.
Det är som hon har känt mig hela livet hon vet precis vad jag vill ha .
Det är läskigt då vi bara känt varandra i några dagar.
Författarens perspektiv:
Dom sitter mitt i mot varandra och bara pratar om allt och inget.
Louis berättar om att han älskar att spela teater och Pixie får honom att lova att bjuda henne till någon av hans teater förestälningar.
Han får också veta att hon älskar att resa och åka bil.
Vilket förklarar varför hon inte klaggat en enda gång under resan.
-"Jag kan spela piano också och så älskar jag att sjunga"Säger Louis och Pixie ler mot honom och han ler mot henne.
-"Då kan du ju sjunga för mig om jag inte kan somna"Säger hon och han skrattar men nickar.
Han har aldrig vart blyg att vissa upp sig.
Louis har alltid gillat att vara i centrum han gillar att vara den som får folk att skratta och le.
Han gillar också att vissa vad han kan.
-"Jag spelade fotboll förut och var väl okej men jag spelar inte så mycket nu"Säger han och hon ler mot honom efter som hon gärna skulle vilja se honom spela han skulle säkert se jätte snygg ut i fotbolls kläder...
Wow vänta ett tag tänker hon på Louis på det sättet fan dom känner ju knappt varandra.
Efter kanske två timmar på resturangen så är dom ute på vägen igen och dom har bara 2 timmars åktur tills dom är framme vid Isa Bergs camping dit deras första mål är vilket Louis inte har någonting i mot då han verkligen har känslor för Pixie.
Hennes sätt att le och hennes blå ögon.
Han gillar verkligen hur hennes glasögon ramar in hennes ögon perfekt.
Dom kör under tystnad med radion i bakrunden där dom spelar musik.
Snart hör Louis små lätta antydningar till snarkningar men inte alls snarkningar mer som djupa andetag.
Han slänger ett öga mot Pixie som har somnat och han kan inte låta bli att le åt hur gullig hon ser ut.
Han är glad att det finns GPS i husbilen för annars skulle han inte ha en blekaste aning om vart han skulle åka.
Efter många mil i bil så är dom äntligen framme vid Isa bergs camping och Louis väcker Pixie som ler glatt mot honom när hon ser vart dom är någonstans.
Dom båda två kliver ut ur husbilen och går in i stugan där dom kan köpa en plats.
När dom kommer in så ser Pixie ett väl känt ansikte på andra sidan disken.
Lovisa hennes kompis från barndomen.
Hennes mamma äger det här stället så det är ingen förvåning att hon jobbar här.
-"AHHH"Skriker Lovisa när hon ser det väl kända ansiktet hon hoppar över disken för att det är för normalt att gå runt den.
-"Jag kan inte fatta att du är här"Säger hon och pratar jätte snabbt vilket får Pixie att skratta lite.
Hon presenterar Lovisa för Louis och dom kommer bra överens vilket Pixie är glad över.
-"Så hur är Felicia?"Frågar Pixie och Lovisa ler av namnet på hennes andra barndoms vän som faktisk kommit hit varje sommar.
-"Du kan ju fråga själv hon bor i samma stuga som vanligt."Säger Lovisa och tar sen Louis bort till disken för att se till att dom får en plats på campingen.
Pixie säger till Louis att hon kommer bort till campingen sen och han bara nickar då han inser att hon känner dom här tjejerna sen längre tillbaka och att det är klart att dom måste träffas nu när hon äntligen är här.
Pixie går upp över den grusade gången till stuga 21 där Felicia alltid bott.
Hon knackar på och snart öppnar den långa svart håriga flickan som ser chockad ut när hon ser vem som står utanför.
-"Oh My God jag trodde jag aldrig mer skulle få se dig"Utbrister Felica och slänger sig kring halsen på sin blonda vän.
Dom kramas och Pixie känner lyckan i sig hon har verkligen saknat Felicia och Lovisa dom har aldrig dömt henne för något och dom har alltid vart där för henne.
-"Hur länge stannar du?"Frågar Felicia henne och Pixie tänker efter lite.
-"Jag vet inte jag måste fråga Louis det"Säger hon och Felicia nappar genast på pojknamnet hon utalar.
-"Louis?"Frågar hon samtidigt som hon vikar på ögonbrynen vilket får Pixie att rodna samtidigt som hon skrattar åt sin vän.
---------------------------------------------------------------------------------------
Låten är Beautiful med Robin Stjernberg :)
Om du inte hört den gå genast och lyssna på den så jävla underbar låt!!!!
KOMMENTERA <3
Destination Anywhere! 6
Dom kör upp på uppfarten och Ut från huset kommer Maria springande med dom två små barnen bakom sig.
Pixie kommer knappt ut från bilen innan hon blir attakerad av kramar.
Louis kan inte låta bli att låta ett leende spridas på hans läppar när hans ser hur den äldre kvinnan kramar om Pixie.
Man kan tydligt se på sättet dom kramas att dom bryr sig mycket om varandra och att det var längesen dom sågs.
Louis skakar sen hand med Maria när hon kramat Pixie klart.... För nu.
-”Så Berätta hur träffades ni?”Frågar Maria och Pixie tittar på Louis och ruskar på huvudet och Louis ler lite för han vet att ingen skulle tycka dom var riktigt kloka om dom berätta.
-”Vi var på rymdfärd tillsammans”Svarar Louis och Pixie slår en hand över ansiktet i hur dumt det låter.
Kunde han seriöst inte kunna komma på något ni vet lite mer trovärdigt?
Louis ler glatt åt reaktionerna han får runt om i rummet.
Pixie tittar upp när hon hör Marias klingande skratt vilket betyder att hon gillade hans svar på något viss.
-”Jag gilla....”Säger hon på svenska till Pixie som bara rodnar åt hennes ord.
-”Vad?”Frågar Louis som inte fattar vad dom två tjejerna nyss utbytt för konversation.
Han har alltid vart en av dom nyfiknaste personerna vilket gör det väldigt roligt för Pixie att bara ruska på huvudet.
Minen som Louis ger henne är ovärdelig den ser riktigt rolig ut och får alla i rummet att brista ut i skratt...
Igen.
När klockan slår halv tolv så kan Pixie knappt hålla sina ögon öppna.
-”Det kanske är dags att sova”Säger Maria och Pixie nickar då tanken på en mjuk säng är riktigt inbjudande.
-”Vi har inte mer än ett gäst rum men om ni inte vill sova tillsammans så kan ju någon av er sova här på soffan”Säger Petter som i hemlighet önskar att ingen av dom tar soffan då han verkligen kan se Louis tillsammans med Pixie.
Louis är en av dom få pojkarna som har fått Pixie att le på det visset.
Det slutar i alla fall med att Louis och Pixie ligger bredvid varandra i den stora dubbelsängen inne i gästrummet.
Dom kom fram till eftersom dom ska dela säng dom komande veckorna varför kan dom inte göra det nu?
-”Så när ska vi åka i morgon?”Frågar Louis som har sin mobil redo för att sätta alarm.
Dom bestämde tidigare att dom skulle komma i väg i god tid då det skulle vara bättre om dom kom en liten bit innan dom behöver stanna.
-”Vad sägs om att vi går upp vid 8 och åker vid 9”Säger Pixie som inte behöver så lång tid på sig för att göra sig själv i årdning.
Hon har alltid gillat att sova mer än att gå upp tidigt och sminka sig.
-”Låter bra för mig”Säger Louis och ställer klockan på mobilen innan han lägger ner den på det lilla bordet som står bredvid sängen på hans sida.
-”God natt”Säger Pixie och lägger sig tillrätta.
-”Natt”Säger Louis och lägger sig bekvämt han också.
Pixie:
När jag vaknar inser jag att Louis fortfarande sover.
Vilket betyder att klockan inte har ringt än.
Då är den före 8....
Jobbigt värre.
Jag försöker röra mig men inser snabbt att Louis har mig i ett stadigt gräpp då jag inte kommer någonstans och han ger i från sig något otroligt gulligt ljud...
Vänta va gulligt Louis är en vuxen man varför kallar jag han gullig...
Okej skit samma hur gammal han är det var gulligt.
Försiktigt försöker jag att ta bort hans arm utan att väcka honom och för en gångs skull går någonting min väg...
Okej nästan....
Så fort jag kommer upp ur sängen med ett vinnande leende börjar Louis att gny nere i sängen och det är en av dom sötaste sakerna jag någonsin hört och sett.
Han drar i hop sina ögonbryn och gör en urgullig grimage samtidigt som han gör det mest gulliga ljudet i världen.
Louis:
Jag känner hur värmen från min kropp sakta försvinner och kan inte låta bli att ge i från mig ett misnöjt ljud.
Jag gör precis som när jag var liten och blev lämnad själv i sängen efter att jag kommit in till min mamma och pappa mitt i natten för att jag haft en mardröm.
Jag börjar gny och dra i hop mina ögonbryn.
Mina ögon är inte riktigt redo att öppna sig än jag är fortfarande riktigt jädra trött.
-”Louis dags att vakna klockan kommer snart att ringa”Hör jag Pixies röst viska i mitt öra och jag skulle hur gärna öppna ögonen bara för att se hennes underbara ögon men jag vet om jag ”sover” ett litet tag till kommer hon att viska i mitt öra igen och jag får känna hennes andedräkt mot mitt öra.
Det får mig att rysa av välbehag.
-”Louis vakna så kan vi kanske åka tidigare”Viskar hon igen och jag ska just öppna ögonen när hon gör något jag aldrig trodde hon skulle göra hon kysser mitt öra lätt och jag öppnar dom genast med ett ryck.
Jag kan absolut vakna så här varje dag jag gillar det verkligen.
-”Kom nu”Säger hon och tar tag i min hand och drar i mig.
Jag blir plötsligt väldigt medveten om att vi båda är i väldigt lite kläder.
Pixie står framför mig med sitt blonda hår uppsat i en bulle på huvudet och hennes glasögon på sig som vanligt men det är inte det som jag menar med lite kläder nej nej det är att hon bara har trosor och linne på sig...
Okej hon har BH under linnet men den ser man bara konturerna av.
Själv har jag bara kalsonger och mjukisbyxor på mig då jag inte sover i tröja.
Mitt hår borde stå att alla hår då jag inte tvättade ur hårvaxet i går vilket kommer ta en evighet för mig i dag.
Helvete.
Vi går tillsammans till köket där Maria redan sitter och läser morgon tidningen.
Jag stolt säga att jag inte förstår ett ända örd av det som står på tidningens framsida.
-”Jag har packat mat i husbilen tidigare i morse så ni kan åka när som”Säger hon och ler mot oss.
Hon är verkligen trevlig och hennes leende vissar att hon inte kommer att berätta för någon att vi är här.
-”Tack”Säger Pixie med en hes röst som hon sen harklar sig för att bli av med.
Vi gör frukost under tystnad och snart sitter vi mitt i mot varandra med varsin macka i handen.
Vi ska åka så fort vi är klara vilket Maria är lite ledsen över men hon vill inte visa det så mycket men man kan se de på sättet hon ger oss ledsna blickar.
Jag kan också se att hon är glad att se Pixie igen och inte vill låta henne gå.
Undra hur länge sen det igentligen va dom senast sågs...
-------------------------------------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA <3
Destination Anywhere! 5
Jag packar det sista innan jag ringer efter en taxi som ska ta mig till Paddington Station.
Det går frot och snart står jag utanför och väntar på Louis som sa att han skulle vara här snart .
Precis som han sa så var han här snart efter 5 minuter kommer han ut klivande ur en taxi och kommer fram till mig med en väska i handen.
Inte lika stor som min men nästan.
Vi går tillsammans in till stationen och hittar snabbt till rätt spår för att ta oss till tåget.
Louis ler glatt när det bara att luta sig tillbaka.
Det tar bara 15 minuter ungefär att ta sig till terminal fem .
Vi kommer landa vid Terminal två.
Under hela tiden fram tills flygplatsen sitter Louis och försöker tänka på ställen han skulle vilja åka till när vi landat.
Jag vet vart jag skulle vilja åka.....
Det finns en camping på vägen till Ullared som ehter Isa Bergs camping och jag och min familj brukar alltid åka ditt när jag var lite.
Det var innan allt gick nerför allså.
Min moster jobbar som psykolog och hon har sagt till mina föräldrar att jag är psykisk störd...
Kanske inte riktigt så men nästan.
Hela plan resan är tyst för Louis somnar så fort vi sitter på planet.
Vi hamna på platserna 15A och 15B vilket skrämmer skiten ur mig då det är precis över vingen så man hör och känner när dom ändrar något med vingarna.
När vi landar tackar dom oss för att flygit med Britich Airways och önskar oss lycka till.
Vi går av planet och följer alla andra.
Efter att ha gått i något som känns som cirklar så kommer vi fram till där vi ska vissa vårat pass för att få komma in i Sverige.
Vi kommer ganska snabbt igenom passkontrolen.
Louis och jag letar oss tillsammans till väskbanden på Arlanda.
Det är ganska lätt att hitta och när man följer strömmen är det ännu lättare.
Sen när vi hämtat våra väskor så kommer vi äntligen ut i den kalla natt luften.
Det må vara sommar men det gör det inge varmare för det.
Jag lägger mina händer över mina armar för att inte frysa men det funkar inte särskillt bra.
Louis:
Jag tittar på Pixie hur hon förtvivlat försöker att hålla värmen.
Jag tar av mig min tjocktröja och lägger den över hennes axlar.
Man kan tydligt veta att hon inte var beräd på min handling då hon rycker till av kontakten av min tröja på hennes axlar.
Utan att tänka lägger jag mina armar runt henne för att det känns så normalt.
Först känner jag hur hon stelnar lite under mig men efter ett tag så slappnar hon av och jag får ett leende på läpparna.
Hon tar upp sin mobil och slår in ett nummer jag inte hinner se.
När hon börjar prata tittar jag på henne som om hon är en utomjording då hon börjar prata på något konstigt språk.
Som jag antar är svenska.
När hon lägger på lutar hon sig bak mot mig och jag får ett leende över mina läppar.
-”Min kusin kommer och hämtar oss han säger att vi kan stanna hos dom och sen om vi vill fortsätta på våran road trip låna deras husbil.Den är inte alls stor det är mer som en skåpbil med säng ,kök och toa i sig”Säger hon och jag nickar det låter bra.
Och om det är en liten husbil så har jag anledning att ligga nära henne när jag sover eller hur?
Oj gud det låter som om jag är besat av henne och det är jag inte jag bara gillar att vara nära henne hon får mig att känna mig som mig.
Eleanor:
Jag vaknar och tittar över mot Lukas.
Han hår har fallit över hans ögon och helt ärligt han ser verkligen bra ut men han är inte Louis.
Jag skulle gärna vara tillsammans med Louis i stället för Lukas men om det inte hade vart för det dumma vadet jag tog med mina vänner så skulle jag fortfarande ha Louis.
Dumma vad...
-”Man ser tydligt att han är så kär i dig Eleanor”Säger Ina och ler glatt mot mig och jag skrattar lite.
Louis tönten varför skulle han gilla mig...
Okej vem skulle inte gilla mig dum fråga igentligen.
-”Jag slår vad om att du inte kan krossa hans hjärta och vara ”tillsammans” med honom under några sommrar sen dumpa han för hans bästa vän”Säger Martina och ler mot mig och jag skrattar det skulle faktiskt vara ganska kul att se hur han är som person.
Min mamma har alltid sagt att jag inte ska leka med folks känslor men kom igen så farligt kan det inte vara eller hur?
-”Deal”Säger jag och hon ler mot mig.
Jag visste ju inte då hur underbar han var som person och hur freaking amazing han var i säng.
Jag tror jag aldrig haft någon så bra i säng tidigare och tro mig jag har haft många.
Inte så det är bara att jag har haft många pojkvänner.
Jag har aldrig legat med någon som jag inte är tillsammans med för det är fel och det vet till och med jag.
Sen Louis har ju blivit så snygg på senaste tiden han ser ju ut som sex på ben liksom.
Författarens perspektiv:
Louis hjälper Pixies kusin in med deras väskor i skuffen.
Han har ett leende på läpparna då han träffar Pixies kusin Petter.
Han är inte ett dugg lik Pixie han har svart kort hår och nästan lite gyllenbrun färg på hyn.
Pixie är blond och ganska blek så dom ser ut som två kontraster bredvid varandra.
Men man kan se likheten i ögonen dom har nästan samma ögonfärg Pixie har bara en liten nyans klarare blå än Petter.
När allt är in packat tackar Louis så mycket för att han gör det här fom dom och han bara säger att det är lugnt och att Maria är så glad att få träffa Pixie igen.
Maria är Petters flickvän.
Han har funderat många gånger att fria till henne hem han vet inte hur han ska göra det för att han vill att det ska bli perfekt.
Dom har två barn tillsammans.
Jolene och Rasmus.
Jolene är väldigt lik sin mor med gröna ögon och röd aktigt hår medans Rasmus är lik sin far.
Louis sätter sig bredvid Pixie i baksättet och han kan inte låta bli att låta sin blick glida över hennes perfekta ansikte.
Glasögonen passar henne perfekt dom får henne att bli just henne.
--------------------------------------------------------------------------------
Kommentera <3
